Alexander Brailovsky
| Alexander Brailovsky | |
 | |
| Född | 16 februari 1896[1][2][3] Kiev[4] |
|---|---|
| Död | 25 april 1976[1][2][3] (80 år) New York[4], USA |
| Medborgare i | Frankrike, Kejsardömet Ryssland och Sovjetunionen |
| Utbildad vid | Ukrainas nationella musikakademi Tjajkovskij[4]  |
| Sysselsättning | Klassisk pianist[4][5] |
| Redigera Wikidata | |
Alexander Brailovsky, född 16 februari 1896 i Kiev, Kejsardömet Ryssland, död 25 april 1976 i New York, var en rysk pianist.
Brailovsky utbildades av bland andra Theodor Leschetizky, Ferruccio Busoni, Moritz Moszkowski och Francis Planté. Redan från sin första konsert i Paris 1919 gjorde han sig känd som en av samtidens tekniskt skickligaste och musikaliskt mest kultiverade och fördjupade pianister[6]. Särskilt hans Chopinspel har ansetts föredömligt. Från 1922 uppträdde han flera gånger i Stockholm, även som solist i Konsertföreningen.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w64t6gqt, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Discogs, Discogs artist-ID: 874562, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: brailowsky-alexander.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Grove Music Online, Oxford University Press, 10.1093/GMO/9781561592630.ARTICLE.A2234530, läs online, läst: 16 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Carnegie Hall:s öppna data, juni 2017, Carnegie Hall agent-ID: 41415, läs online och läs online, läst: 16 februari 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Jean-Pierre Thiollet, 88 notes pour piano solo, "Solo nec plus ultra", Neva Editions, 2015, p.52. ISBN 978 2 3505 5192 0.
|