Oliv

För hudfärgen, se Ljusbrun (hudfärg).

Oliv är olivträdets frukt och används framförallt vid tillverkning av olivolja. Färska oliver är beska i smaken och används aldrig naturella, utan konserveras i en saltlake eller olja under lång tid innan man äter dem. Laken kan även innehålla diverse smaksättare och konstgjorda konserveringsmedel. Eftersom laken tar smak av oliverna kan den användas som smaksättare vid matlagning.

Gröna inlagda oliver innehåller ungefär 12,7% fett.^[1]

Odling och utseende

Oliver är gröna när de skördas tidigt på säsongen, grönbruna vid skörd i mitten på säsongen och mörkvioletta eller nästan svarta när de skördas sent på säsongen.

Svarta oliver som säljs i många butiker är egentligen gröna oliver som färgats svarta på konstgjord väg med hjälp av kemikalier, oftast järnglukonat (E579).^[2]

Den kulör oliver har i början på säsongen har givit namn åt färgbeteckningen olivgrön.

Fyllning och behandling

Inlagda oliver brukar vara urkärnade, och ibland fylls hålet efter kärnan med en strimla pimiento, även kallad pimiento, som är en paprikasort. Gröna oliver är omogna och har en besk smak, vilket är främsta anledningen till att de fylls.^[3] Det finns andra fyllningar också. I USA är just pimiento vanligast^[3], medan i Spanien är fiskfyllning vanligare.^[3]

I början av 1960-talet skars pimiento och fylldes för hand. 1962 introducerades den första automatiska maskinen som kunde fylla oliver, i Sevilla i Spanien. Många modernare maskiner är väldigt precisa och arbetar i flera steg.^[3]

Olivsorter

Adramitini
Agouro Manaki
Agrio Manaki
Amphissa
Arbequina
Ascolana Tenera
Biancolilla
Cailletier (Olive de Nice)
Calazzana
Cerasuol
Carboncella
Cerignola
Coratina
Coregioli
Cornicabra
Frantoiano
Frantoio
Garraffa
Gentile
Grossane
Halkidiki
Hojiblanca
Ionian
Itrana
Kalamata
Kolovi
Kothreiki
Koroneiki
Leccion (Leccino)
Lucques
Majatica Ferrandina
Manaki
Maremani
Mastoides Tsounati
Maurino
Mission
Moraiolo
Morisca
Napfilion
Nocellara
Ogghiaredda
Ogliarola Barese
Ortice
Ortolana
Pendolino
Picholine
Picual
Raggia
Rosciola
Royal
Salonenque
Sessana
Tanche (Olive de Nyon)
Tonda Iblea
Valanoelia

Produktion

Världens 15 största producenter av oliver
Nr	Område	Produktion (ton)	Andel (%)
1	Spanien	&&&&&&&&09819569.&&&&&09 819 569	46,61
2	Italien	&&&&&&&&01877222.&&&&&01 877 222	8,91
3	Marocko	&&&&&&&&01561465.&&&&&01 561��465	7,41
4	Turkiet	&&&&&&&&01500467.&&&&&01 500 467	7,12
5	Grekland	&&&&&&&&01079080.&&&&&01 079 080	5,12
6	Algeriet	&&&&&&&&&0860784.&&&&&0860 784	4,09
7	Tunisien	&&&&&&&&&0825467.&&&&&0825 467	3,92
8	Egypten	&&&&&&&&&0768176.&&&&&0768 176	3,65
9	Portugal	&&&&&&&&&0740151.&&&&&0740 151	3,51
10	Syrien	&&&&&&&&&0400000.&&&&&0400 000	1,90
11	Peru	&&&&&&&&&0188982.&&&&&0188 982	0,90
12	Libyen	&&&&&&&&&0188255.&&&&&0188 255	0,89
13	Argentina	&&&&&&&&&0174709.&&&&&0174 709	0,83
14	Jordanien	&&&&&&&&&0158064.&&&&&0158 064	0,75
15	USA	&&&&&&&&&0138596.&&&&&0138 596	0,66
	Total världsproduktion	&&&&&&&021066061.&&&&&021 066 061	100,00
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2018.^[4]

Källor

^ ”Livsmedelsdatabas”. Livsmedelsverket. Arkiverad från originalet den 2 september 2012. https://web.archive.org/web/20120902101013/http://www7.slv.se/Naringssok/SokLivsmedel.aspx.
^ ”Oliver”. Äkta vara. Arkiverad från originalet den 12 april 2015. https://web.archive.org/web/20150412023146/http://www.aktavara.org/Guide.aspx?r_id=28964. Läst 11 april 2015.
^ [a b c d] Kovalchik, Kara (7 februari 2014). ”What are Pimentos, And How Do They Get Inside Olives?” (på engelska). Mental Floss. http://mentalfloss.com/article/54749/what-are-pimentos-and-how-do-they-get-inside-olives. Läst 16 september 2017.
^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 15 juni 2020. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 3 juli 2020.

[1] ”Livsmedelsdatabas”. Livsmedelsverket. Arkiverad från originalet den 2 september 2012. https://web.archive.org/web/20120902101013/http://www7.slv.se/Naringssok/SokLivsmedel.aspx.

[2] ”Oliver”. Äkta vara. Arkiverad från originalet den 12 april 2015. https://web.archive.org/web/20150412023146/http://www.aktavara.org/Guide.aspx?r_id=28964. Läst 11 april 2015.

[MF-3] [a b c d] Kovalchik, Kara (7 februari 2014). ”What are Pimentos, And How Do They Get Inside Olives?” (på engelska). Mental Floss. http://mentalfloss.com/article/54749/what-are-pimentos-and-how-do-they-get-inside-olives. Läst 16 september 2017.

[4] ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 15 juni 2020. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 3 juli 2020.

[1]