Sankt Sava
Sankt Sava (serbiska: Свети Сава/Sveti Sava), född som Rastko Nemanjić (Растко Немањић/Rastko Nemanjić) 1169, död 14 januari 1236, är Serbiens nationalhelgon. Han var son till Stefan Nemanja som är Nemanjić-ättens stamfader.
| Sankt Sava Свети Сава Sveti Sava | |
 Свети Сава Sveti Sava | |
| Född | 1169 |
|---|---|
| Död | 14 januari 1236 |
| Vördas inom | Östortodoxa kyrkorna |
| Skyddshelgon för |  Serbien |
Serbisk-ortodoxa kyrkan
redigeraSankt Sava var den första ärkebiskopen inom den serbisk-ortodoxa kyrkan och tillskrivs dess grundande, eftersom han 1219 i Nicaea lyckades utverka bildandet av ett självständigt serbiskt ärkebiskopsdöme. Han är ett helgon inom de östortodoxa kyrkorna och räknas som isapostolos. Sankt Sava låg bakom det serbiska klostret Hilandar på halvön Athos i Grekland.[1]
Död
redigera1236 överlät han ärskebiskopstolen till sin lärjunge Arsen och dog i Tarnovo efter en färd till Jerusalem. Efter hans död fördes hans reliker till klostret Mileševa nära Prijepolje där de bevarades fram till år 1595 då de fördes till Belgrad och brändes av de osmanska turkarna som straff för att serberna rest sig i ett uppror samma år.
På denna plats i Belgrad finns en av världens största östortodoxa kyrka, uppkallad efter Sankt Sava och heter Sankt Savas kyrka. Det finns också fler (se Sankt Savas kyrka (olika betydelser)).
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ Mileusnić, Slobodan (2000) [1989]. Sveti Srbi (in Serbian). Novi Sad: Prometej. ISBN 86-7639-478-4. OCLC 44601641.
Externa länkar
redigera- Wikimedia Commons har media som rör Sankt Sava.