Wikipedia

Sweden Solar System

skalmodell av solsystemet
Urval av installationer i Stockholmsområdet

Sweden Solar System (förkortat SSS)[1][2] är en svensk skalmodell av solsystemet. Sweden Solar System är världens största modell av solsystemet[3][4][5][6][7][8] och kanske världens överhuvudtaget största skalmodell.[5][7] Solen representeras av Globen i Stockholm, med planeter och andra himlakroppar utplacerade runtom i landet i skalenlig storlek och på skalenligt avstånd.[3] Modellens skala är ungefär 1:20 miljoner.[1][2][4][9] Projektet påbörjades 1998 av astronomen Gösta Gahm och plasmafysikern Nils Brenning men har aldrig haft någon central organisation eller budget; alla installationer ägs av lokala institutioner och finansiering har oftast kommit från diverse organisationer och sponsorer.

Planeterna är placerade i nord-sydlig riktning från Globen men andra himlakroppar är spridda på alla håll i landet, från Kiruna i norr till Malmö i söder.[2] Många av modellerna är utformade av designer eller konstnärer[2] men många har också utformats av skolklasser.[1][10] Projektet är avsett att ge en förståelse för hur stora avstånden är i universum, binda samman olika ämnesområden och olika geografiska orter, skapa platser för aktiviteter och pedagogik samt väva samman vetenskap och konst.[3][11] Sweden Solar System har ofta uppmärksammats under den årliga temadagen Astronomins dag och natt med aktiviteter och invigningar av nya modeller.[5]

I dagsläget finns över 60 himlakroppar representerade i Sweden Solar System. Modellen på störst avstånd från Globen är ett monument föreställande terminalchocken, den yttre gränsen av solsystemet, i Kiruna, 950 kilometer bort.[1] Den senaste modellen att läggas till avbildar dvärgplaneten Varda och dess måne Ilmarë på Bohusläns museum i Uddevalla, invigd 4 september 2021.[12]

Historia

redigera

1990-talet

redigera
 
Modell av Merkurius vid Stadsmuseet i Stockholm, invigd 14 november 1998

Initiativtagarna bakom Sweden Solar System var astronomen Gösta Gahm, professor vid Stockholms universitet, och plasmafysikern Nils Brenning, professor vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm.[3][6][13] Idén till projektet tog sin början då Brenning under en cykeltur förbi Globen,[2][7] världens då största klotformade byggnad,[14][15] på väg hem från jobbet plötsligt undrade hur stora de olika planeterna skulle vara om solen var lika stor som Globen.[2][7] Han ringde Gahm och de båda träffades på Saltsjöbadens Golfklubbs restaurang i september 1994 för en första brainstorming inför att genomföra det hela som ett stort konstprojekt.[7] Brenning hade redan innan deras möte testat var planeterna hade hamnat genom att rita runt Globen på en telefonkarta och de märkte att planeterna hamnade på intressanta platser om de placerades norr om Globen; banan för planeten Venus gick exempelvis på kartan genom KTH.[2] Enligt Gahm var ett ytterligare syfte bakom Sweden Solar System att "projektet ger en förnimmelse av de stora avstånden i universum och sammanbinder såväl olika ämnesområden som geografiska orter i Sverige".[3] Ytterligare idéer med projektet var att de olika stationerna kunde bli turistattraktioner, platser för aktiviteter, och pedagogiska instrument för skolklasser och allmänheten. Gahm och Brenning avsåg även att anknyta till såväl naturvetenskap som konst, litteratur, musik, historia och mytologi.[11]

De inre planeterna — Merkurius, Venus, jorden och Mars — ligger tätare samlade än de yttre och hamnar med den valda skalan alla inom Stockholmsområdet; Gahm och Brenning kontaktade olika museer, skolor och affärscentrum och kunde på kort tid hitta värdar till planeterna.[2] Till en början tänkte sig Gahm och Brenning att skalamodellen endast skulle sträcka sig till Jupiter och endast skulle täcka stockholmsområdet, men deras planerade Stockholm Solar System utvecklades snabbt till något större då projektet väckte intresse även längre norrut,[7] delvis till följd av en helsida om projektet i Svenska Dagbladet.[2]

1998 påbörjades projektet med invigningar av modeller av planeterna Venus,[2] Uranus,[källa behövs] Merkurius och Neptunus.[16] Venus-modellen invigdes i Observatoriemuseet den 26 maj under 250-årsjubileet av Stockholms gamla observatorium.[16] Modellen fanns på museet fram tills att det stängdes 2013,[17] vartefter den flyttades till den 2:a våningen av Vetenskapens Hus.[17][18] Länge fanns det två modeller av Venus,[14] då en Venus-modell av konstnären Daniel Oberti[19] som del av projektet även invigdes på KTH den 8 juni 2004 under Venuspassagen 2004.[20][19] Modellen vid KTH stals 2011. Sedan 2016 står en ny Venus-modell utanför Vetenskapens Hus.[21] Under sommaren 1998[källa behövs] invigdes Uranus-modellen i Furuviksparken utanför Gävle.[19] Modellen var 2,6 meter i diameter.[22]

 
 
Modeller av Pluto och dess måne Charon utanför Delsbo i Hälsingland, invigda 6 juni 1999 (vänster) och närbild på Pluto-modellen (höger)

Neptunus-modellen väger tre ton[19] och invigdes i Strykjärnsparken, Söderhamn den 29 oktober[23] och följdes tätt inpå av invigningen av Merkurius-modellen vid Stadsmuseet i Stockholm den 14 november.[24] Modellen av Neptunus utformades i akryl och kan lysas upp under natten med blått ljus. Modellen av Merkurius utformades av konstnären Peter Varhelyi med nedsänkta kratrar och flera Merkurius-relaterade symboler.[1] Det planterades under 1998[25] även en blomsterplantering utanför Sky city vid Arlanda flygplats för att symbolisera Jupiter, då en ordentlig modell vid denna tidpunkt var för dyrt.[7]

Under 1999 invigdes ytterligare modeller. Modellen av Pluto och dess måne Charon, utformad av konstnären Bergsteinn Asbjörnsson, invigdes den 6 juni i parken utanför Staffansgården i Delsbo, Hudiksvalls kommun av kommunalrådet Åsa Lantz.[26] I Karlshamn, Blekinge invigdes den 4 september en modell av Swift-Tuttles komet.[27]

Under oktober 1999[28] invigdes modellen av jorden på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Modellen invigdes av TV-meteorologen Pär Holmgren. Jorden-modellen kan med hjälp av kontakt med satelliter på en närliggande skärm visa områden på modellens yta så som de ser ut från rymden.[22] Modellen av Mars invigdes i Mörby centrum i Danderyds kommun den 29 oktober.[29] Modellen designades av Heikki Haapanen; dess röda färg kommer av planetens riktiga färg[30] och den står på en bottenplatta i stål föreställande jorden, något som Haapanen tänkt ska symbolisera planetens förbindelse med jorden och de många rymdsonder som skickats till Mars. Modellens yta är också täckt av en rad kemiska symboler för ämnen som är vanliga på planeten.[1] Skådespelaren Jörgen Lantz närvarade under Mars-invigningen.[22]

Under 1998 eller 1999[källa behövs] invigdes en avbildning av asteroiden 306367 Nut (då känd som 5025 PL) i Alsike, Knivsta av skulptören Eric Ståhl. Asteroiden representeras av en 0,2 mm bred prick i en relief om Sweden Solar System.[1] 1999 gav även Gahm och Brenning ut en bok om projektet med titeln Solsystemet i tid och rum.[7]

2000-talet

redigera
 
Modell av dvärgplaneten Sedna i Luleå, invigd 8 december 2005

Elever på Mörbyskolan i Danderyds kommun utformade som ett skolprojekt en modell av asteroiden 433 Eros,[1] vilken invigdes som en del av Sweden Solar System den 14 februari 2000, samma dag då rymdsonden NEAR Shoemaker gick in i omloppsbana runt asteroiden.[31] Modellen är gjord i rent guld[19] och är endast 2 millimeter bred.[1][31] Den har sedan invigningen varit utställd vid skolans huvudentré.[31] Den 11 november 2000[32] invigdes även en modell av månen på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Modellen placerades på en pelare på skalenligt avstånd från modellen av jorden och designades av Peter Varhelyi.[22]

18 april 2002 invigdes en modell av dvärgplaneten Ixion på Technichus i Härnösand, vilket enligt skalan motsvarar Ixions position när den är som längst bort från solen.[33][34] Under 2004[källa behövs] invigdes ett monument till terminalchocken utanför Institutet för rymdfysik i Kiruna, 950 kilometer från globen.[1] Terminalchocken är solsystemets yttre gräns, så långt som solvinden kan anta.[14] Samma år som monumentet invigdes passerade rymdsonden Voyager 1 terminalchocken.[35]

En modell av dvärgplaneten Sedna (upptäckt den 14 november 2003) invigdes i Luleå den 8 december 2005.[3] Sedna beräknades av Fysikprofessorn Sverker Fredriksson vid Luleå tekniska universitet ligga på samma avstånd i förhållande till solen som Luleå ligger i förhållande till Globen i skala 1:20 miljoner.[3][36] Sedna har en mycket elliptisk bana, vilket innebär att himlakroppen bara under mycket kort tid vart 172:a år befinner sig på detta avstånd, men det bestämdes att ändå sätta upp en symbolisk himlakropp i parken utanför Teknikens Hus i Luleå då avståndet speglade Sednas avstånd då dvärgplaneten upptäcktes.[36] Vidare ansågs namnet Sedna, "de frustna djupens gudinna" inom inuitisk mytologi, passa bra för Luleå.[3][36] Modellen gjordes av konstnären Antero Koskitalo[3] och Teknikens Hus stod för invigningen,[36] vilken bevistades av Koskitalo, Gösta Gahm, kommunalrådet Karl Petersen, dansaren Stina Hörtin samt Britt-Marie Forslund från Teknikens Hus.[3]

Under sommaren 2005 upptäcktes dvärgplaneten Eris, vilken redan tidigt under 2006 planerades gestaltas i Umeå.[3] Uppdraget att ta fram en modell gick till Kulturverket, Umeå kommun och himlakroppen formgavs av Theresa Berg, student vid Designhögskolan i Umeå.[6] Bergs gyllene modell av Eris anspelar på det guldäpple som den mytologiska Eris kastar i Iliaden. Eris måne Dysnomia är representerad i modellform 1,9 meter ifrån Eris-modellen.[1] Modellen invigdes på Umevatoriet den 6 december 2007. Under invigningen spelades musik som förskolebarn fått skapa om Eris och Gösta Gahm höll en föreläsning med titeln "Planetpromenader".[6]

Det internationella astronomiåret 2009 inspirerade till nya modeller i Sweden Solar System, inklusive modeller av Halleys komet samt Saturnus månar.[4] Projektet med Saturnus månar anordnades av Ångströmlaboratoriet i Uppsala som ett skolprojekt[1] där planetens olika månar delades ut till olika skolor och elever från varje skola fick i uppdrag att ta fram en modell. Totalt lottades 32 av Saturnus över 80 månar ut.[10] Månarna fick utformas som skolorna själva önskade men var tvungna att vara permanenta och hålla sig inom den utsatta storleken. Det hölls även en tävling där skaparna av den bästa månen vann priset att namnge en asteroid.[37] Prisutdelningen sköttes i samband med invigningen av modellen av Saturnusmånen Titan året därefter.[38] Modellen av Halleys komet, placerad på Vetenskapscentret Balthazar i Skövde, togs fram av Johan Wiking, baserat på ett bidrag till en tävling om utformningen av kometen från en klass vid Käpplundaskolan. Modellen består av tre reliefer placerade längs med en vägg.[1]

2010-talet

redigera
 
Modell av asteroiden 36614 Saltis i Saltsjöbaden av Bosse Falk, invigd 14 januari 2010

En modell av asteroiden 36614 Saltis invigdes den 14 januari 2010 av Kunskapsskolan i Saltsjöbaden i samarbete med Statens Fastighetsverk. Modellen är gjord av Bosse Falk och visar asteroidens plats i solsystemet;[4] själva representationen av Saltis är mindre än en millimeter i diameter.[1][4] Saltis upptäcktes 2000 av Alexis Brandeker vid Stockholms observatorium i Saltsjöbaden (på samma plats där Kunskapsskolan idag ligger) och asteroiden är döpt efter Saltsjöbaden. Av ren tillfällighet så är asteroidens avstånd från solen sådant att den i Sweden Solar Systems skala kan placeras i just Saltsjöbaden. Under invigningen höll upptäckaren Brandeker tal, vilket följdes av presentationer och filmvisningar.[4]

Den 11 september 2010 invigdes modellen av Saturnusmånen Titan[38] vid Celsiushuset i centrala Uppsala. Modellen, utformad av designern Håkan Harryson, skulle skalenligt haft en diameter på 24 centimeter men fick en på 40 centimeter för att ta månens tjocka atmosfär i åtanke.[37]

 
Modell av asteroiden 4 Vesta utanför Åva gymnasium i Täby, invigd 6 september 2017

Kring Astronomins dag och natt 2017 (23 september) invigdes tre nya modeller i Sweden Solar System. En modell av asteroiden 4 Vesta invigdes den 6 september vid Åva gymnasium i Täby.[5] Initiativtagaren till projektet var Åke Dahllöf, lärare vid gymnasiet, och modellen skapades av Peter Varhelyi. Modellen är en oval kula med en diameter på cirka tre centimeter, placerad på en större sockel. På sockelns sidor avbildas antika symboler för Vesta samt en skiss av Vestafamiljen av asteroider.[1] Under Astronomins dag och natt den 23 september invigdes modeller av dvärgplaneterna Gonggong (som vid tidpunkten ännu inte fått ett namn) och Makemake.[5] Modellen av Makemake finns i Slottsskogsobservatoriet i Göteborg och formgavs av Katja Lindblom. Invigningen förrättades av John Conway, föreståndare vid Onsala rymdobservatorium. Modellen av Gongong finns i Tycho Brahe-observatoriet i Oxie, Malmö och formgavs av Stefan Agnani. Under invigningen av Gongong-modellen medverkade dvärgplanetens upptäckare Megan Schwamb via Skype.[1]

Under våren 2017 utlyste tidningen Populär Astronomi en tävling för att utse nästa dvärgplaneter som skulle läggas till i Sweden Solar System och vilka orter de skulle placeras i.[39] Tävlingen vanns av konstnären Julia Niklasson från Uddevalla, som ritade ett förslag till ett konstverk i betong, granit och järn föreställande dvärgplaneten Varda och dess måne Ilmarë. Niklassons bidrag valdes av Populär Astronomis redaktion tillsammans med både Gösta Gahm och Nils Brenning.[40] Niklassons modell invigdes inte förrän 2021.[12] Andraplatsvinnaren, dvärgplaneten Quaoar designad av konstnären Paul Jörgensen på uppdrag av Gislaveds Astronomiska Sällskap Orion, invigdes redan den 18 november samma år av Gösta Gahm.[41]

Den 12 augusti 2018 invigdes Plönningeobservatoriet i Plönninge utanför Halmstad, Halland. Närvarande vid observatorieinvigningen var Gösta Gahm, som invigde en modell av det interstellära föremålet 1I/ʻOumuamua för Sweden Solar System. Under invigningen höll Gahm tal och berättade om 1I/ʻOumuamua. Modellen skapades av Charlotte Hellin, med hjälp av sina kollegor vid Hallands Astronomiska Sällskap. 1I/ʻOumuamua är i verkligheten endast 230 meter lång, vilket i skalan 1:20 miljoner innebär endast 0,3 millimeter. Modellen av 1I/ʻOumuamua är egentligen åtta centimeter lång, men har placerats i något som ser ut som ett teleskop för att ge en illusion at den är uppförstorad.[9]

Tidslinje över modellers invigningar
1998 –– Venus (I)
– Uranus (I)
– Neptunus
– Merkurius
– 306367 Nut (5025 PL)
1999 –– Pluto & Charon
– Swift-Tuttles komet
– Jorden
– Mars
2000 –– 433 Eros
– Månen
2001 –
2002 –– Ixion
2003 –
2004 –– Venus (II)
– Terminalchocken
2005 –– Sedna
2006 –
2007 –– Eris & Dysnomia
2008 –
2009 –– Halleys komet
– Saturnus månar
2010 –– 36614 Saltis
– Titan
2011 –
2012 –– Uranus (II)
– Olbers komet
2013 –
2014 –
2015 –
2016 –– Venus (III)
2017 –– 4 Vesta
– Gonggong
– Makemake
– Quaoar
2018 –– 1I/ʻOumuamua
2019 –– Jupiter & månar
– Haumea & månar
2020 –
2021 –– Varda & Ilmarë

Jupiter saknade länge en 3D-modell i Sweden Solar System.[7] Blomsterplanteringen som länge representerat planeten försvann då ett Clarion Hotell konstruerades på samma plats.[42] Den 26 maj 2019 invigdes till slut en modell av planeten,[42] bestående av en lysande ring med en diameter på 7,1 meter i taket på konferensrummet i Clarion Hotell.[1] Modellen innefattar även de Galileiska månarna (Jupiters fyra största månar Callisto, Ganymedes, Europa och Io),[1][2] skalade i avstånd och storlek till Jupiter,[1] samt två upplysta informationstavlor.[42] Den påkostade modellen sponrades av försäkringsbolaget Storebrand och flygplatsföretaget Swedavia[2][42] och den utformades av arkitekterna Eva M. Persson och Erika Pekkari hos bolaget Strategisk arkitektur.[43]

En modell av dvärgplaneten Haumea och dess två månar Hiʻiaka och Namaka invigdes under Astronomins dag och natt (27 september) 2019 i 2047 Science Center i Borlänge.[1][44] Modellen designades av Heléne Ecström och utgörs av en gnistrande oval (Haumea) och två mindre stenar (månarna) infogade i en djupblå bakgrund. Deras plats i 2047 Science Center säkerställdes på initiativ av Frida Hallmans.[1] Vid invigningen närvarade Gösta Gahm och Heléne Ecström.[44]

2020-talet

redigera

Modellen av Varda och Ilmarë, som vann Populär Atronomis tävling 2017, invigdes till slut den 4 september 2021 på Bohusläns museum i Uddevalla. Modellen är gjord av Bohusgranit, ett lokalt material, och skapades av Julia Niklasson i samarbete med bildhuggaren Aiman Esper. Under invigningen berättade Niklasson om modellens utformning och det anordnades en musikföreställning av bandet Zong Ztar.[12][45] Representanter från Astronomisk Ungdom tog även med teleskop till invigningen och anordnade stjärnskådning.[46]

Framtida projekt

redigera

Av solsystemets planeter saknar endast Saturnus en modell i Sweden Solar System.[7][47] Under 2009 representerades planeten under en tid av en matta placerad vid Celsiushuset i Uppsala.[1] Saturnus planerades under en längre tid att representeras som kupolen till ett planerat skolplanetarium i Uppsala, men projektet föll ihop på grund av finansieringsproblem.[7] En modell av Saturnus planeras fortfarande konstrueras i Uppsala, 73 km från Globen, men än så länge har inget förverkligats[1][14] förutom att ett flertal av planetens månar har placerats runtom i staden.[1] För att behålla skalan med de andra modellerna skulle Saturnus-modellen behöva vara ungefär 6,1 meter i diameter,[1] kanske så stor som 12–14 meter om dess ringsystem också inkluderas.[30][37]

Bland ytterligare framtida modeller som ska tilläggas till Sweden Solar System är kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Izabella Remmert, då medlem i Astronomisk Ungdom, vann tredje plats i Populär Astronomis tävling 2017 och modellen planeras att uppföras i Ösmo utanför Nynäshamn, Södermanland.[40] Även modeller av dvärgplaneterna Ceres (antagligen i någon av Stockholms förorter eller på en ö i Stockholms skärgård), 2002 MS4 och Orcus, samt objekten Varuna, Salacia och 2015 RR245 utgör eventuella framtida projekt.[39] Det har även funnits planer på att uppföra en modell av asteroiden 216 Kleopatra vid Rosenhills trädgårdar och musteri på Ekerö.[48]

Det finns även idéer att utöver terminalchockens informationstavla i Kiruna även skapa en konstnärlig gestaltning.[1][15][49]

Uppmärksammande

redigera

Sweden Solar System har uppmärksammat i olika media i hela världen och de olika modellerna som ingår har besökts av många turister.[2] Under sommaren 2018 gjorde ett polskt TV-team en dokumentär om projektet i vilken de reste runt i Sverige och besökta de olika modellerna.[2]

Ett flertal av modellerna som ingår i Sweden Solar System blir regelbundet besökta av skolklasser.[2][7] Under Astronomins dag och natt har även Sweden Solar System ofta stått i fokus utöver invigningen av nya modeller, bland annat hölls det under Astronomins dag 2015 ett motionslopp från Globen (solen) till Mörby centrum (Mars).[5] Gösta Gahm berättade i en intervju 2011 att eftersom Sweden Solar System inte sköts av en enskild organisation så är det svårt att uppdatera intresserade om projektets fortgång, samt att många turistinformationer på de platser där modeller finns inte känner till något om modellernas innebörd eller delaktighet i det större projektet.[7]

Vandalism och nyinvigningar

redigera
 
Den före detta modellen av Venus på Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, stulen under sommaren 2011

Två av modellerna som ingått i Sweden Solar System har utsatts för vandalism. Under ett antal år utstod modellen av Uranus i Furuviksparken utanför Gävle upprepade fall av vandalism.[7] Istället för att laga den gamla modellen så återuppbyggdes en Uranus-modell i Lövstabruk i Uppland,[7] en plats som enligt skalan reflekterar när planeten är som närmast solen.[50] Modellen invigdes på Astronomins dag 2012 (13 oktober)[5] då både Gösta Gahm och Nils Brenning närvarade.[50] I närheten av den nya modellen uppfördes även en betydligt mindre modell av Olbers komet.[48][51] Formgivningen av den nya Uranus-modellen och modellen av Olbers komet sköttes av Forsmarks mekaniska verkstad.[51]

En allvarligare händelse var då modellen av Venus på KTH blev bortsvetsad och stulen under en sommarnatt 2011.[2][7] En ny Venus-modell, utformad av konstnären Peter Varhelyi, invigdes den 9 maj 2016 utanför Vetenskapens Hus i närheten.[1][52] Den nya modellen togs fram av ett samarbete mellan Albanova Universitetscentrum, Nordita, Vetenskapens Hus, Svenska astronomiska sällskapet samt diverse organisationer både på KTH och Stockholms universitet. Invigningen skedde i samband med att Merkurius passerade framför solskivan, vilket under dagen kunde observeras med teleskop och andra instrument. Gösta Gahm närvarade under invigningen och berättade om Sweden Solar System.[52] Den nya modellen omgärdas av fem plattor med schematiska beskrivningar av olika aspekter av Venus.[2]

Modellen, samordning och finansiering

redigera
 
Globen i Stockholm representerar solen i Sweden Solar System

Sweden Solar System består av 26 installationer;[2] ett flertal av installationer innehåller mer än en himlakropp på grund av att himlakroppars månar också i flera fall representeras. Utöver planeterna och dess månar innefattar Sweden Solar System även ett stort antal asteroider och andra objekt. Planeterna är mer eller mindre uppradade i nord-sydlig riktning från Globen men mindre kroppar, dvärgplaneter och asteroider m.m., är spridda på alla håll i landet, från Kiruna i norr till Malmö i söder.[2]

Alla modeller är skalade i storlek och avstånd relativt till Globen;[2] skalan är ungefär 1:20 miljoner.[1][2][4][9] Många av modellerna är utformade av designers eller konstnärer.[2] Under utformandet av modellerna så har konstnärlig vision ofta prioriterats över helt vetenskapligt korrekta gestaltningar över himlakropparna; även om de olika himlakropparna följer skalan satt av Globens storlek så pryds de också ofta av ytterligare vetenskapliga och mytologiska motiv, ofta olika symboler.[7]

Gahm och Brenning koordinerade länge projektet tillsammans[11] men det fanns aldrig någon central organisation som skötte projektet, eller någon budget som användes för att finansiera de olika modellerna. Idag samordnas projektet huvudsakligen av Svenska astronomiska sällskapet.[1] Gahm och Brenning har kallat projektet för ett "anarkistiskt projekt" då de till nya modeller ofta söker upp och kontaktar institutioner eller personer som skulle kunna vara intresserade att stödja ekonomiskt. 2011 hade projektet sammanlagt kostat mellan 10,000 och 200,000 kronor.[7] Sweden Solar System har stötts, även ekonomiskt, av det Svenska astronomiska sällskapet.[2] En viktig bidragsgivare har också varit Stockholms Turistinformation som även spritt information om de olika installationerna.[7] Individuella installationer har också stötts av diverse sponsorer.[2]

Lista över himlakroppar

redigera

Solen och planeterna

redigera
Himlakropp Plats[1] Invigd Konstnär/designer Avstånd från Globen[1] Diameter Koordinater
Solen Globen, Stockholm 1989 (19 februari)[53] Berg Arkitektkontor[53] — 71 m[1][a] 59°17′36.80″N 18°04′59.65″Ö / 59.2935556°N 18.0832361°Ö / 59.2935556; 18.0832361
Merkurius Stadsmuseet i Stockholm, Stockholm 1998 (14 november) Peter Varhelyi[1] 2,9 km 25 cm[1] 59°19′10.8″N 18°04′16.8″Ö / 59.319667°N 18.071333°Ö / 59.319667; 18.071333
Venus Vetenskapens Hus, Stockholm 2016 (9 maj)[52][b] Peter Varhelyi[1] 5,5 km 62 cm[1] 59°21′10.38″N 18°03′30.28″Ö / 59.3528833°N 18.0584111°Ö / 59.3528833; 18.0584111
Jorden Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm 1999 (oktober)[22] 7,6 km 65 cm[1] 59°22′07.7″N 18°03′16.0″Ö / 59.368806°N 18.054444°Ö / 59.368806; 18.054444
Mars Mörby centrum, Mörby 1999 (29 oktober)[29] Heikki Haapanen[1] 11,6 km 35 cm[1] 59°23′54.0″N 18°02′11.3″Ö / 59.398333°N 18.036472°Ö / 59.398333; 18.036472
Jupiter Clarion Hotell, Arlanda flygplats 2019 (26 maj)[42][c] Eva M. Persson & Erika Pekkari[43] 40 km 7,1 m[1] 59°38′58,52″N 17°55′50,38″Ö / 59.63333°N 17.91667°Ö / 59.63333; 17.91667
Uranus Bygdegården, Lövstabruk[55] 2012 (13 oktober)[5][d] Forsmarks mekaniska verkstad[51] 146 km 2,1 m[1] 60°24′31.0″N 17°52′36.5″Ö / 60.408611°N 17.876806°Ö / 60.408611; 17.876806
Neptunus Strykjärnsparken, Söderhamn 1998 (29 oktober)[23] 229 km 2,5 m[1] 61°18′08.0″N 17°03′20.5″Ö / 61.302222°N 17.055694°Ö / 61.302222; 17.055694

Saturnus, som planeras ta plats i Uppsala, saknar fortfarande en modell i Sweden Solar System[7][47] men ett stort antal av planetens månar finns representerade i staden.[1]

Planeternas månar

redigera

Modellerna av planeternas månar är för det mesta placerade i närheten av planeternas modeller på skalenligt avstånd, dvs. befinner sig på samma avstånd från Globen som planeterna de tillhör. Saturnus (som ännu inte har en modell) månar är utspridda i Uppsala, alla på ungefär 73 kilometers avstånd från Globen.[1]

Himlakropp Plats[1] Invigd Konstnär/designer Planet Diameter Koordinater[e]
Månen Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm 2000 (11 november)[32] Peter Varhelyi[22] Jorden 18 cm[1] 59°22′08.0″N 18°03′15.7″Ö / 59.368889°N 18.054361°Ö / 59.368889; 18.054361
Callisto Clarion Hotell, Arlanda flygplats 2019 (26 maj)[42] Eva M. Persson & Erika Pekkari[43] Jupiter
Ganymedes Clarion Hotell, Arlanda flygplats 2019 (26 maj)[42] Eva M. Persson & Erika Pekkari[43]
Europa Clarion Hotell, Arlanda flygplats 2019 (26 maj)[42] Eva M. Persson & Erika Pekkari[43]
Io Clarion Hotell, Arlanda flygplats 2019 (26 maj)[42] Eva M. Persson & Erika Pekkari[43]
Titan Celsiushuset, Uppsala 2010 (11 september)[38] Håkan Harrysson[1] Saturnus 40 cm[37] 59°51′34″N 17°38′14″Ö / 59.85944°N 17.63722°Ö / 59.85944; 17.63722
Janus Bolandgymnasiet, Uppsala 2009 Skolelever 0.89 cm[10] 59°51′25″N 17°40′0″Ö / 59.85694°N 17.66667°Ö / 59.85694; 17.66667
Pandora Celsiusskolan, Uppsala 2009 Skolelever 0.42 cm[10] 59°51′50″N 17°39′55″Ö / 59.86389°N 17.66528°Ö / 59.86389; 17.66528
Calypso Uppsala estetiska gymnasium, Uppsala 2009 Skolelever 0.095 cm[10] 59°51′23.91″N 17°39′56.53″Ö / 59.8566417°N 17.6657028°Ö / 59.8566417; 17.6657028
Mimas Fyrisskolan, Uppsala 2009 Skolelever 1.99 cm[10] 59°51′54.98″N 17°37′38.96″Ö / 59.8652722°N 17.6274889°Ö / 59.8652722; 17.6274889
Epimetheus Internationella gymnasiet, Uppsala 2009 Skolelever 0.6 cm[10] 59°51′22.76″N 17°39′26.09″Ö / 59.8563222°N 17.6572472°Ö / 59.8563222; 17.6572472
Telesto NTI-gymnasiet, Uppsala 2009 Skolelever 0.12 cm[10] 59°50′23.9″N 17°38′57.27″Ö / 59.839972°N 17.6492417°Ö / 59.839972; 17.6492417
Ymir Grillska Gymnasiet, Uppsala 2009 Skolelever 0.009 cm[10] 59°50′52.27″N 17°36′24.35″Ö / 59.8478528°N 17.6067639°Ö / 59.8478528; 17.6067639
Rhea Katedralskolan, Uppsala 2009 Skolelever 7.64 cm[10] 59°51′34″N 17°37′29″Ö / 59.85944°N 17.62472°Ö / 59.85944; 17.62472
Pan Lundellska skolan, Uppsala 2009 Skolelever 0.1 cm[10] 59°50′15.2″N 17°39′8.4″Ö / 59.837556°N 17.652333°Ö / 59.837556; 17.652333
Atlas Rosendalsgymnasiet, Uppsala 2009 Skolelever 0.16 cm[10] 59°50′26.86″N 17°37′58.31″Ö / 59.8407944°N 17.6328639°Ö / 59.8407944; 17.6328639
Paaliaq Almtunaskolan, Uppsala 2009 Skolelever 0.11 cm[10] 59°51′47.22″N 17°39′45.79″Ö / 59.8631167°N 17.6627194°Ö / 59.8631167; 17.6627194
Bergelmir Balderskolan (Raoul Wallenbergskolan), Uppsala 2009 Skolelever 0.03 cm[10] 59°51′44.48″N 17°38′14.57″Ö / 59.8623556°N 17.6373806°Ö / 59.8623556; 17.6373806
Prometheus Brantingskolan, Uppsala 2009 Skolelever 0.5 cm[10] 59°52′0.52″N 17°40′3.54″Ö / 59.8668111°N 17.6676500°Ö / 59.8668111; 17.6676500
Anthe Brune skola, Uppsala (nedlagd) 2009 Skolelever 0.005 cm[10] 59°51′43″N 17°36′57″Ö / 59.86194°N 17.61583°Ö / 59.86194; 17.61583
Methone Danmarks skola, Uppsala 2009 Skolelever 0.015 cm[10] 59°49′53.62″N 17°44′19.93″Ö / 59.8315611°N 17.7388694°Ö / 59.8315611; 17.7388694
Skathi Eriksbergsskolan, Uppsala 2009 Skolelever 0.04 cm[10] 59°50′24.1″N 17°36′1.9″Ö / 59.840028°N 17.600528°Ö / 59.840028; 17.600528
Daphnis Gluntens Montessoriskola, Uppsala 2009 Skolelever 0.035 cm[10] 59°50′52.5″N 17°36′28.1″Ö / 59.847917°N 17.607806°Ö / 59.847917; 17.607806
Phoebe Gottsundaskolan, Uppsala 2009 Skolelever 1.2 cm[10] 59°48′31.9″N 17°37′46.16″Ö / 59.808861°N 17.6294889°Ö / 59.808861; 17.6294889
Albiorix Gränbyskolan, Uppsala 2009 Skolelever 0.16 cm[10] 59°52′17.7″N 17°39′29″Ö / 59.871583°N 17.65806°Ö / 59.871583; 17.65806
Siarnaq von Bahrs skola, Uppsala 2009 Skolelever 0.2 cm[10] 59°52′40.8″N 17°38′56.04″Ö / 59.878000°N 17.6489000°Ö / 59.878000; 17.6489000
Enceladus Kvarngärdesskolan, Uppsala 2009 Skolelever 2.5 cm[10] 59°52′8.45″N 17°39′12.54″Ö / 59.8690139°N 17.6534833°Ö / 59.8690139; 17.6534833
Kiviuq Malmaskolan, Uppsala 2009 Skolelever 0.08 cm[10] 59°49′32.2″N 17°37′21.2″Ö / 59.825611°N 17.622556°Ö / 59.825611; 17.622556
Tarvos Årstaskolan, Uppsala 2009 Skolelever 0.075 cm[10] 59°52′3.05″N 17°41′9.93″Ö / 59.8675139°N 17.6860917°Ö / 59.8675139; 17.6860917
Hyperion Stenhagenskolan, Uppsala 2009 Skolelever 1.33 cm[10] 59°51′26.08″N 17°33′58.9″Ö / 59.8572444°N 17.566361°Ö / 59.8572444; 17.566361
Ijiraq Stordammens skola, Uppsala 2009 Skolelever 0.06 cm[10] 59°48′36.49″N 17°42′15.26″Ö / 59.8101361°N 17.7042389°Ö / 59.8101361; 17.7042389
Japetus Tiundaskolan, Uppsala 2009 Skolelever 8.36 cm[10] 59°51′39.07″N 17°36′37.16″Ö / 59.8608528°N 17.6103222°Ö / 59.8608528; 17.6103222
Aegir Tunabergsskolan, Uppsala 2009 Skolelever 0.03 cm[10] 59°52′30.28″N 17°36′58.68″Ö / 59.8750778°N 17.6163000°Ö / 59.8750778; 17.6163000
Dione Uppsävjaskolan, Uppsala 2009 Skolelever 5.59 cm[10] 59°49′12.08″N 17°42′21.08″Ö / 59.8200222°N 17.7058556°Ö / 59.8200222; 17.7058556
Tethys Vaksalaskolan, Uppsala 2009 Skolelever 5.3 cm[10] 59°51′40.23″N 17°38′52.85″Ö / 59.8611750°N 17.6480139°Ö / 59.8611750; 17.6480139
Fornjot Valsätraskolan, Uppsala 2009 Skolelever 0.03 cm[10] 59°49′16.69″N 17°37′47.1″Ö / 59.8213028°N 17.629750°Ö / 59.8213028; 17.629750
Jarnsaxa Vänge skola, Uppsala 2009 Skolelever 0.03 cm[10] 59°51′25.8″N 17°26′10″Ö / 59.857167°N 17.43611°Ö / 59.857167; 17.43611
Helene Västra Stenhagenskolan, Uppsala 2009 Skolelever 0.16 cm[10] 59°51′2″N 17°33′29.33″Ö / 59.85056°N 17.5581472°Ö / 59.85056; 17.5581472

Dvärgplaneter och asteroider

redigera
Himlakropp Plats[1] Invigd Konstnär/designer Avstånd från Globen[1] Diameter Koordinater[e]
433 Eros Mörbyskolan, Mörby 2000 (14 februari)[31] Skolelever[1] 11 km 0,2 cm[1] 59°23′38″N 18°02′41″Ö / 59.39389°N 18.04472°Ö / 59.39389; 18.04472
36614 Saltis Kunskapsskolan, Saltsjöbaden 2010 (14 januari)[4] Bosse Falk[4] 17 km <0,1 cm[1] 59°16′21″N 18°18′17″Ö / 59.27250°N 18.30472°Ö / 59.27250; 18.30472
4 Vesta Åva gymnasium, Täby 2017 (6 september)[1] Peter Varhelyi[1] 17 km 3 cm[1] 59°26′24″N 18°03′47″Ö / 59.44000°N 18.06306°Ö / 59.44000; 18.06306
306367 Nut (5025 PL) Alsike, Knivsta 1998/1999[källa behövs] Eric Ståhl[1] 60 km 0,02 cm[1] 59°43′14″N 17°48′11.5″Ö / 59.72056°N 17.803194°Ö / 59.72056; 17.803194
Haumea, Hiʻiaka & Namaka 2047 Science Center, Borlänge 2019 (27 september)[1] Heléne Ecström[1] 200 km 10 cm (Haumea)[1] 60°29′17″N 15°25′50″Ö / 60.48806°N 15.43056°Ö / 60.48806; 15.43056
Pluto & Charon Parken vid Staffansgården, Delsbo 1999 (6 juni)[26] Bergsteinn Asbjörnsson[26] 300 km 12 cm (Pluto)[1]
6 cm (Charon)[56] 		61°47′49.5″N 16°33′00.5″Ö / 61.797083°N 16.550139°Ö / 61.797083; 16.550139
Quaoar Gislaveds bibliotek, Gislaved 2017 (18 november)[5] Paul Jörgensen[40] 340 km 6 cm[1] 57°17′46.54″N 13°31′49.4″Ö / 57.2962611°N 13.530389°Ö / 57.2962611; 13.530389
Ixion Technichus, Härnösand 2002 (18 april)[33][34] 360 km 6,5 cm[1] 62°37′49.7″N 17°56′12.0″Ö / 62.630472°N 17.936667°Ö / 62.630472; 17.936667
Makemake Slottsskogsobservatoriet, Göteborg 2017 (23 september)[1] Katja Lindblom[1] 400 km 7 cm[1] 57°41′30″N 11°56′36″Ö / 57.69167°N 11.94333°Ö / 57.69167; 11.94333
Varda & Ilmarë Bohusläns museum, Uddevalla[12] 2021 (4 september)[12] Julia Niklasson & Aiman Esper[12] ~440 km[källa behövs] 3.3 cm (Varda)[46] 58°20′57.7″N 11°55′40.3″Ö / 58.349361°N 11.927861°Ö / 58.349361; 11.927861
Gonggong Tycho Brahe-observatoriet, Oxie 2017 (23 september)[1] Stefan Agnani[1] 500 km 7,5 cm[1] 55°32′34″N 13°05′03″Ö / 55.54268°N 13.08428°Ö / 55.54268; 13.08428
Eris & Dysnomia Umevatoriet, Umeå 2007 (6 december)[6] Theresa Berg[1] 510 km 13 cm (Eris)[1] 63°50′11.8″N 20°15′45.5″Ö / 63.836611°N 20.262639°Ö / 63.836611; 20.262639
Sedna Teknikens Hus, Luleå 2005 (8 december)[3] Antero Koskitalo[3] 912 km 10 cm[56] 65°36′59.5″N 22°08′06.0″Ö / 65.616528°N 22.135000°Ö / 65.616528; 22.135000

Övriga installationer

redigera
Föremål Plats[1] Invigd Konstnär/designer Avstånd från Globen[1] Diameter Koordinater[e]
Olbers komet Bygdegården, Lövstabruk[55] 2012 (13 oktober)[5] Forsmarks mekaniska verkstad[51] 146 km
Halleys komet Vetenskapscentret Balthazar, Skövde 2009[4] Johan Wiking & skolelever[1] 260 km Olika[1] 58°23′14″N 13°51′11″Ö / 58.38722°N 13.85306°Ö / 58.38722; 13.85306
Swift-Tuttles komet Kreativum, Karlshamn 1999 (4 september)[27] 390 km <1 cm[1] 56°11′39″N 14°51′09″Ö / 56.19417°N 14.85250°Ö / 56.19417; 14.85250
1I/ʻOumuamua Plönningeobservatoriet, Plönninge 2018 (12 augusti)[9] Charlotte Helin[9] 440 km 0,03 cm[1] 56°44′3.84″N 12°44′49.56″Ö / 56.7344000°N 12.7471000°Ö / 56.7344000; 12.7471000
Terminalchocken Institutet för rymdfysik, Kiruna 2004[källa behövs] 950 km — 67°50′27″N 20°24′34.5″Ö / 67.84083°N 20.409583°Ö / 67.84083; 20.409583

Bildgalleri

redigera

Se även

redigera
Karta över alla koordinater från Wikimap eller OSM
Exportera alla koordinater som KML
Exportera alla koordinater som Geo RSS

Anmärkningar

redigera
  1. ^ Globen är egentligen bredare än 71 meter. För Sweden Solar System räknas 71 meter som motsvarande den inre solskivan,[1] medan Globens riktiga höjd (85 meter) motsvarar koronan (solens yttre atmosfär).[1][54]
  2. ^ Venus representerades tidigare av en modell på Observatoriemuseet, invigd den 26 maj 1998[16] och från och med 8 juni 2004 även av en modell på Kungliga tekniska högskolan (KTH) av konstnären Daniel Oberti.[19] Observatoriemuseets modell är sedan museets stängning 2013[17] inuti Vetenskapens Hus och betraktas inte längre som en del av Sweden Solar System.[18] KTH:s modell blev stulen under sommaren 2011.[2]
  3. ^ Jupiter representerades tidigare av en blomsterplantering utanför Sky City vid Arlanda flygplats,[7] planterad 1998[25] och förstörd i och med byggandet av Clarion Hotell.[42]
  4. ^ Uranus representerades tidigare av en modell i Furuviksparken utanför Gävle[19] på 260 cm i diameter,[22] invigd under sommaren 1998.[källa behövs] Den gamla modellen ersattes med den nya efter att upprepade gånger ha vandaliserats.[7]
  5. ^ [a b c] Koordinaterna är i flera fall ungefärliga.

Noter

redigera
  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah ai aj ak al am an ao ap aq ar as at au av aw ax ay az ba bb bc bd be bf bg bh bi bj bk bl bm bn bo bp bq br bs bt bu bv bw bx by bz ca] ”Hem”. Sweden Solar System. https://www.swedensolarsystem.se/. Läst 16 april 2022. 
  2. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y] Gösta Gahm (4 januari 2019). ”Sweden Solar System”. Svenska astronomiska sällskapet 100 år. http://100.astronomiska.se/2-sweden-solar-system/. Läst 16 april 2022. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Eva Barkeman (Januari 2006). ”Luleå har fått en liten planet”. Tentakel (Vetenskapsrådet). Arkiverad från originalet den 15 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180615202402/http://www.tentakel.vr.se/OldEditions/Nummer/2006-01/Artikelsida/4592.html. Läst 18 november 2018. 
  4. ^ [a b c d e f g h i j] Kaianders Sempler. ”Saltis invigs i Saltis”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/digitalisering/saltis-invigs-i-saltis-6369722. Läst 16 april 2022. 
  5. ^ [a b c d e f g h i j] ”Sweden Solar System på Astronomins dag och natt”. Astronomins dag och natt. http://www.astronominsdag.se/swedensolarsystem. Läst 16 april 2022. 
  6. ^ [a b c d e] ”Umeå får en egen himlakropp”. Umeå universitet. 4 december 2007. https://www.umu.se/nyheter/umea-far-en-egen-himlakropp_5839050/. Läst 16 april 2022. 
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v] Katja Lindblom (2011). ”Världens största modell är ännu inte klar”. Populär Astronomi (3). 
  8. ^ Bradstreet, Tom (21 juli 2016). ”Sweden's vast model of the Solar System” (på amerikansk engelska). Routes North. https://www.routesnorth.com/things-to-do-in-sweden/swedens-vast-model-of-the-solar-system/. Läst 17 april 2022. 
  9. ^ [a b c d e] Cumming, Robert (14 augusti 2018). ”ʻOumuamua intog Sweden Solar System när Hallands nya observatorium invigdes”. Populär Astronomi. https://www.popularastronomi.se/2018/08/oumuamua-intog-sweden-solar-system-nar-hallands-nya-observatorium-invigdes/. Läst 16 april 2022. 
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae af ag ah] Cumming, Robert (27 januari 2009). ”Egna månar till Uppsalaskolor: hela listan”. Populär Astronomi. https://www.popularastronomi.se/2009/01/egna-manar-till-uppsalaskolor-hela-listan/. Läst 16 april 2022. 
  11. ^ [a b c] ”Sweden Solar System - Bakgrund”. Arkiverad från originalet den 22 november 1999. https://web.archive.org/web/19991122110554/http://www.astro.su.se/swesolsyst/sssmain.html. 
  12. ^ [a b c d e f] Ros, Katrin (4 september 2021). ”Varda i Sweden Solar System invigs”. Populär Astronomi. https://www.popularastronomi.se/2021/09/varda-i-sweden-solar-system-invigs/. Läst 16 april 2022. 
  13. ^ ”Kontakt”. Sweden Solar System. https://www.swedensolarsystem.se/kontakt/. Läst 16 april 2022. 
  14. ^ [a b c d] Bäckstedt, Eva (7 augusti 2005). ”Rymdfärd från Globen till Kiruna”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/06c9e1a5-f0d4-3bf9-98a2-ff3154fcfe0a/rymdfard-fran-globen-till-kiruna. Läst 16 april 2022. 
  15. ^ [a b] ”Sweden’s Scale Model of the Solar System Spans the Whole Country” (på engelska). Commonplace Fun Facts. 10 november 2021. https://commonplacefacts.com/2021/11/10/swedens-scale-model-of-the-solar-system-spans-the-whole-country/. Läst 17 april 2022. 
  16. ^ [a b c] Katarina Akalla (1999). ”Verksamhetsberättelse”. Stella (Stockholms amatörastronomer) (1). https://www.starastro.org/wp-content/uploads/2019/02/stella_1999_1.pdf. 
  17. ^ [a b c] ”Återinvigning av planeten Venus”. Vetenskapens Hus. 2 maj 2016. https://www.mynewsdesk.com/se/vetenskapens-hus/pressreleases/aaterinvigning-av-planeten-venus-1391616. Läst 16 april 2022. 
  18. ^ [a b] ”Hem”. Sweden Solar System. https://www.swedensolarsystem.se/. Läst 16 april 2022. 
  19. ^ [a b c d e f g] Nils Brenning (Juni 2004). ”Himlen sätter tidtabellen”. Populär Astronomi (2). 
  20. ^ ”Skolastro: Venuspassagen”. vt-2004.astro.su.se. http://vt-2004.astro.su.se/. Läst 16 april 2022. 
  21. ^ Gösta Gahm (4 januari 2019). ”Sweden Solar System”. Svenska astronomiska sällskapet 100 år. http://100.astronomiska.se/2-sweden-solar-system/. Läst 16 april 2022. 
  22. ^ [a b c d e f g] ”Stockholms universitet - Sweden Solar System”. Arkiverad från originalet den 17 juli 2012. https://web.archive.org/web/20120717061512/http://www.astro.su.se/om-oss/sweden-solar-system-1.73574. Läst 17 juli 2012. 
  23. ^ [a b] ”Neptunus i Söderhamn”. www.hjalm.org. http://www.hjalm.org/Neptunus/. Läst 16 april 2022. 
  24. ^ ”Invigning av Neptunus”. Stockholms universitets nytt (Stockholms universitet) (8): sid. 7. 1998. 
  25. ^ [a b] ”Tours of Model Solar Systems”. labs.psychology.illinois.edu. http://labs.psychology.illinois.edu/~wbrewer/solarmodel.html. Läst 16 april 2022. 
  26. ^ [a b c] ”Sweden Solar System - Pluto”. Arkiverad från originalet den 22 november 1999. https://web.archive.org/web/19991122110554/http://www.astro.su.se/swesolsyst/sssmain.html. 
  27. ^ [a b] Dagens Nyheter 1999-09-05
  28. ^ Dagens Nyheter 5 september 1999
  29. ^ [a b] ”Mars ligger i Mörby och Pluto i Delsbo. Globen är solen. Världens största modell av vårt solsystem invigd i Mörby”. Dagens nyheter. 30 oktober 1999. https://www.dn.se/arkiv/stockholm/mars-ligger-i-morby-och-pluto-i-delsbo-globen-ar-solen-varldens-storsta-modell-av-vart-solsystem/. Läst 16 april 2022. 
  30. ^ [a b] ”Solsystemets fader besökte Mars i Mörby centrum”. Mitt i Danderyd. 3 november 2018. https://www.pressreader.com/sweden/danderyddirekt/20181103/281487867354810. Läst 16 april 2022. 
  31. ^ [a b c d] ”Inlägg av Mörbyskolan Slöjdar”. Instagram. 14 februari 2018. https://www.instagram.com/accounts/login/?next=/p/BfMEr0GB1NR/. Läst 16 april 2022. 
  32. ^ [a b] Sweden Solar System - aktuellt (1999)
  33. ^ [a b] Sweden Solar System - aktuellt (2002)
  34. ^ [a b] Technichus - Exhibitions
  35. ^ Bengtsson, Fabian (2017). ”Nu siktar Voyager mot stjärnorna”. Populär Astronomi (1). https://www.popularastronomi.se/wp-content/uploads/2018/12/2017_1_voyager.pdf. 
  36. ^ [a b c d] Marianne Westin (17 November 2005). ”Luleå är Sedna”. Norrbottens-Kuriren. Arkiverad från originalet den 15 juli 2010. https://web.archive.org/web/20100715074955/http://www.kuriren.nu/arkiv/2005/11/17/Lokalt/1510647/Lule%C3%A5-%C3%A4r-Sedna.aspx. Läst 17 april 2022. 
  37. ^ [a b c d] Malmberg, Anna. ”Upptäck Universum! Saturnus byggs vid Ångströmlaboratoriet - Uppsala universitet”. www.uu.se. https://www.uu.se/nyheter/artikel/?id=561&typ=artikel. Läst 16 april 2022. 
  38. ^ [a b c] ”Swedish Institute of Space Physics, Uppsala”. www.space.irfu.se. https://www.space.irfu.se/gamla_nyheter.html. Läst 16 april 2022. 
  39. ^ [a b] Cumming, Robert (30 mars 2017). ”Tävling: Din ort kan få en egen dvärgplanet i Sweden Solar System”. Populär Astronomi. https://www.popularastronomi.se/2017/03/tavling-sweden-solar-system/. Läst 16 april 2022. 
  40. ^ [a b c] Cumming, Robert (20 september 2017). ”Uddevalla ska få en egen dvärgplanet - Julias förslag vann vår Sweden Solar System-tävling”. Populär Astronomi. https://www.popularastronomi.se/2017/09/uddevalla-ska-fa-en-egen-dvargplanet-julias-forslag-vann-var-sweden-solar-system-tavling/. Läst 16 april 2022. 
  41. ^ Cumming, Robert (21 november 2017). ”Quaoar glänser i Gislaved - Sweden Solar System intar äntligen Småland”. Populär Astronomi. https://www.popularastronomi.se/2017/11/quaoar-lyser-upp-i-gislaved-sweden-solar-system-intar-antligen-smaland/. Läst 16 april 2022. 
  42. ^ [a b c d e f g h i j] ”Jupiter har landat på Arlanda”. Forsen. 10 juni 2019. https://www.mynewsdesk.com/se/forsen/pressreleases/jupiter-har-landat-paa-arlanda-2882351. Läst 16 april 2022. 
  43. ^ [a b c d e f] ”Strategisk Arkitektur har designat Jupiter i Sweden Solar System (SSS)”. Strategisk arkitektur. 27 maj 2019. https://www.mynewsdesk.com/se/strategisk-arkitektur/pressreleases/strategisk-arkitektur-har-designat-jupiter-i-sweden-solar-system-sss-2879602. Läst 16 april 2022. 
  44. ^ [a b] ”Astronomins dag och natt i Borlänge på 2047”. Astronomins dag och natt. 9 oktober 2019. http://www.astronominsdag.se/borlange. Läst 16 april 2022. 
  45. ^ ”Fira i rymdens tecken när Varda invigs - Uddevalla kommun”. Uddevalla kommun. 6 september 2021. Arkiverad från originalet den 22 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220122091322/https://www.uddevalla.se/kommun-och-politik/nyheter/nyhetsarkiv/2021-08-30-fira-i-rymdens-tecken-nar-varda-invigs.html. Läst 16 april 2022. 
  46. ^ [a b] ”Invigning av Varda i Uddevalla – Astronomisk Ungdom”. https://www.astronomiskungdom.se/2021/09/13/invigning-av-varda-i-uddevalla/. Läst 18 april 2022. 
  47. ^ [a b] ”Sweden Solar System” (på engelska). Atlas Obscura. http://www.atlasobscura.com/places/sweden-solar-system. Läst 16 april 2022. 
  48. ^ [a b] Katja Lindblom (2011). ”Världens största modell är ännu inte klar”. Populär Astronomi (3). 
  49. ^ ”Terminalchocken vid Rymdcampus i Kiruna – IRF”. https://www.irf.se/sv/news/2018/08/24/terminalchocken-vid-rymdcampus-i-kiruna/. Läst 16 april 2022. 
  50. ^ [a b] ”Uranus landade i Lövsta”. Arbetarbladet. https://www.arbetarbladet.se/2012-10-14/uranus-landade-i-lovsta. Läst 17 april 2022. 
  51. ^ [a b c d] ”Lövstabruk”. Astronomins dag och natt. http://www.astronominsdag.se/lovstabruk. Läst 17 april 2022. 
  52. ^ [a b c] ”Återinvigning av planeten Venus”. Vetenskapens Hus. 2 maj 2016. https://www.mynewsdesk.com/se/vetenskapens-hus/pressreleases/aaterinvigning-av-planeten-venus-1391616. Läst 16 april 2022. 
  53. ^ [a b] ”Globen - världens största sfäriska byggnad”. Arkiverad från originalet den 12 november 2013. https://web.archive.org/web/20131112180751/http://www.lokaler.nu/byggnader/globen/. Läst 17 april 2022. 
  54. ^ Wittberg, Mikael (1998). ”Stockholms Gamla Observatorium 250 år”. Stella (Stockholms amatörastronomer) (3). https://www.starastro.org/wp-content/uploads/2019/02/stella_1998_3.pdf. 
  55. ^ [a b] Lövstabruks kulturförening - sommarprogram 2012
  56. ^ [a b] ”Översikt över stationer”. Sweden Solar System. Arkiverad från originalet den 16 april 2022. https://web.archive.org/web/20220416222436/https://www.swedensolarsystem.se/oversikt-over-stationer/. Läst 16 april 2022. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sweden_Solar_System&oldid=55497288”