1633

	1633 – MDCXXXIII; 391 år sedan
	År; 1630 \| 1631 \| 1632; 1633; 1634 \| 1635 \| 1636
	Årtionde; 1610-talet \| 1620-talet ; 1630-talet; 1640-talet \| 1650-talet
	Århundrade; 1500-talet ; 1600-talet; 1700-talet
	Årtusende; 1000-talet
	Året
	Födda \| Avlidna; Bildanden \| Upplösningar ;
	Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1633 ; MDCXXXIII
Ab urbe condita	2385
Armeniska kalendern	1082 ; ԹՎ ՌՁԲ
Assyriska kalendern	6383
Bahaikalendern	-211–-210
Bengaliska kalendern	1040
Berberkalendern	2583
Brittiskt regeringsår	8 Cha. 1 – 9 Cha. 1
Buddhistisk kalender	2177
Burmesiska kalendern	995
Bysantinska kalendern	7141–7142
Koptiska kalendern	1349–1350
Erianska kalendern	2799
Etiopiska kalendern	1625–1626
Judiska kalendern	5393–5394
Vikram Samvat	1689–1690
Sakakalendern	1555–1556
Kaliyuga	4734–4735
Holocen kalender	11633
Nri-Igbo	633–634
Persiska kalendern	1011–1012
Muslimska kalendern	1042–1043
Nengō (Japan)	Kan'ei 10; (寛永10年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 10 dagar
Koreanska kalendern	3966
Minguokalendern	279 före ROC; 民前279年
Thailändsk kalender	2176
Unixtid

1633 (MDCXXXIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

Händelser

Januari – Axel Oxenstierna utses till Sveriges ombud i Tyskland. Han stannar där i tre år.

April – Ett evangeliskt förbund ingås i Heilbronn mellan Sverige och de protestantiska staterna i sydvästra Tyskland. Axel Oxenstierna blir förbundets "direktor".

18 juni – Anthonie van Diemen "återupptäcker" Amsterdamön i Indiska oceanen, som börjat falla i glömska.^[1]
28 juni – Svenskarna besegrar kejsarens trupper i slaget vid Oldendorf.

Juli – Gustav II Adolfs lik hemförs till Sverige. I samband med transporten genom landet rapporteras flera märkliga naturfenomen och tilldragelser.

10 oktober – Axel Oxenstierna nedtecknar ett memorial till Rådet, vilket han påstår är Gustav II Adolfs politiska testamente, trots att makten förskjuts till högadeln. Ständerna väntar till året därpå med att ta ställning till förslaget. Trots detta bildas en femmannaregering, varvid gamle riksdrotsen Magnus Brahe avgår. Rikskansler är Axel Oxenstierna. Riksmarsk är Jakob De la Gardie. Riksamiral är Carl Carlsson Gyllenhielm (Karl IX:s utomäktenskaplige son).

Svenska härar under Gustav Horn och hertig Bernhard av Weimar opererar i Bayern, där bland annat staden Regensburg erövras.
Krigsrörelserna i Tyskland avstannar på grund av Wallensteins fredsförhandlingar med svenskarna.
Stora Barnhuset i Stockholm grundas på den nyanlagda Drottninggatan. Där skall man ta hand om barn, som är föräldralösa eller vars föräldrar ej kan försörja dem.
Gustavi domkyrka i Göteborg invigs.

4 mars – Magnus Brahe, svensk greve och riksråd, riksmarsk 1607–1612, riksdrots sedan 1612 och president för Svea hovrätt sedan 1614.
24 april – Sigrid Eriksdotter Vasa, svensk prinsessa, dotter till Erik XIV och Karin Månsdotter.
12 juli – Thofania d'Adamo, italiensk giftmördare.
12 augusti – Jacopo Peri, italiensk kompositör, kallad "operans fader".
2 oktober – Scipione Borghese, italiensk kardinal och konstsamlare.
Virginia Eriksdotter, frillodotter till Erik XIV och Agda Persdotter.
George Abbot, engelsk prelat.