Brytningsindex
Brytningsindex, även kallat refraktionsindex, är en materialegenskap som beskriver utbredningen av elektromagnetiska vågrörelser i ett ämne.
När en våg går snett från ett medium till ett annat med olika brytningsindex medför hastighetsändringen en ändring av utbredningsriktningen, där vinkeln bestäms av skillnaden mellan brytningsindex i medierna. Ändringen i brytningsindex kan vara språngartad, till exempel gränsytan mellan vattnet i en sjö och luften. Men det finns också fall där brytningsindex ändrar sig kontinuerligt, till exempel inom en luftmassa, där temperatur och tryck ändras långsamt utefter vågens utbredning.
Definition:
där n är brytningsindex, c ljushastigheten i vakuum och v utbredningshastigheten i det aktuella ämnet, εr är relativa permittiviteten och μr relativa permeabiliteten.
Frekvensberoende
[redigera | redigera wikitext]Brytningsindex är frekvensberoende (dispersion). Om inget annat sägs, avses gult natriumljus (Fraunhoferska dubbellinjen D, 589 nm) samt normal temperatur (20 °C) och tryck (1033 hPa) (NTP).
För en metall, där relativa permeabiliteten är ungefär 1, är brytningsindex för små vinkelfrekvenser ω ungefär lika med
där ωp är plasmonfrekvensen, n är elektrontätheten, e elektronens laddning, m dess massa och ε0 permittiviteten i vakuum.[1]
Tillämpningar
[redigera | redigera wikitext]Några praktiska exempel där brytningsindex spelar in:
- Refraktion: ett sugrör i ett dricksglas med vatten synes vara knäckt vid vätskeytan, trots att sugröret bevisligen är alldeles rakt. Orsaken är att vatten har annat brytningsindex än luft.
- Hägringsfenomenet beror på att atmosfären är skiktad i lager med olika brytningsindex, vilket är en följd av språngvisa ändringar av temperatur, barometerstånd, fuktighet m m.
- Radiovågors avböjning i jonosfären på grund av skiktning med olika täthet av joner och fria elektroner. Denna avböjning är förklaringen till att långdistanskommunikation med kortvåg är möjlig.
- Uppkomsten av s.k. radaränglar, liknande mekanism som vid hägringar vid synligt ljus, fast i detta fall med radiovågor.
Brytningsindex för några material
[redigera | redigera wikitext]Vakuum | 1 (exakt) |
Syrgas | 1,00027 |
Luft | 1,00029 |
Kvävgas | 1,00030 |
Vatten | 1,33 |
Etanol | 1,36 |
Terpentin | 1,47 |
Kronglas | 1,51 |
Bergkristall | 1,54 |
Flintglas | 1,75 |
Guanin | 1,83 |
Diamant | 2,417 |
Titandioxidkristall | 3 |
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Kittel, Charles (2005). Introduction to Solid State Physics. ISBN 0-471-68057-5
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Brytningsindex.