Hoppa till innehållet

Cuzcosmaragd

Från Wikipedia
Cuzcosmaragd
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningSeglar- och kolibrifåglar
Apodiformes
FamiljKolibrier
Trochilidae
SläkteElliotomyia
ArtCuzcosmaragd
E. viridicauda
Vetenskapligt namn
§ Elliotomyia viridicauda
AuktorBerlepsch, 1883
Utbredning

Cuzcosmaragd[2] (Elliotomyia viridicauda) är en fågel i familjen kolibrier.[3]

Cuzcosmaragden är en medelstor kolibri med grön ovansida, vit undersida och varierande rosa på undre näbbhalvan. Den skiljs från mycket lika arten vitbukig smaragd genom helmörk undersida på stjärten (vitbukig smaragd har inslag av vitt) och ibland mörkare undre näbbhalva.[4]

Utbredning och systematik

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer enbart på Andernas östra sluttningar i Peru (södra Huánuco till södra Puno).[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Släktestillhörighet

[redigera | redigera wikitext]

Arten placeras traditionellt i släktet Amazilia, men genetiska studier[6] visar att arterna i släktet inte står varandra närmast. Den har därför flyttats till det nyligen beskrivna släktet Elliotomyia tillsammans med närbesläktade arten vitbukig smaragd.[3] BirdLife International och IUCN har dock valt att i stället expandera släktet Amazilia till att även omfatta Elliotomyia.[1]

Levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Cuzcosmaragden hittas i bergstrakter på medelhög höjd, i fuktiga skogar och kring skogsbryn. Jämfört med mycket lika arten vitbukig smaragd påträffas den i mer beskogade områden.[4]

Arten har ett stort utbredningsområde och internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som livskraftig. Beståndsutvecklingen är dock oklar.[1]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Elliotomyia viridicauda . Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-2. Läst 21 december 2022.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Rasmussen P & D Donsker (Eds). 2020. IOC World Bird List (v10.2). doi :  10.14344/IOC.ML.10.2.
  4. ^ [a b] Weller, A.A. and P. F. D. Boesman (2021). Green-and-white Hummingbird (Elliotomyia viridicauda), version 1.1. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.gawhum1.01.1
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  6. ^ McGuire, J.A., C.C. Witt, J.V. Remsen, Jr., A. Corl, D.L. Rabosky, D.L. Altshuler, and R. Dudley (2014),[https://www.researchgate.net/publication/261407082_Molecular_Phylogenetics_and_the_Diversification_of_Hummingbirds Molecular Phylogenetics and the Diversification of Hummingbirds, Current Biology 24, 910-916.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]