Formel 1-VM 1982 hade 16 deltävlingar som kördes under perioden 23 januari-25 september. Förarmästerskapet vanns av finländaren Keke Rosberg och konstruktörsmästerskapet av Ferrari.
| F1-regler i korthet 1982 |
| Motor | Över-/turboladdad 1 500 cc
Sug 3 000 cc |
|---|
| Max cylindrar | 12 |
|---|
| Bilens minimivikt | 580 kg |
|---|
| Poängberäkning | 9, 6, 4, 3, 2, 1
• Halva poäng gavs om ett lopp stoppades före halva distansen. |
|---|
| Stall/Tillverkare
|
Nummer
|
Förare
|
| Alfa Romeo
|
22
|
 Andrea de Cesaris, Italien
|
| 23
|
Bruno Giacomelli, Italien
|
| Arrows-Ford
|
29
|
 Brian Henton, Storbritannien
|
 Marc Surer, Schweiz
|
| 30
|
Mauro Baldi, Italien
|
| ATS-Ford
|
9
|
 Manfred Winkelhock, Tyskland
|
| 10
|
 Eliseo Salazar, Chile
|
Brabham
(Brabham-BMW & Brabham-Ford)
|
1
|
 Nelson Piquet, Brasilien
|
| 2
|
Riccardo Patrese, Italien
|
| Ensign-Ford
|
14
|
 Roberto Guerrero, Colombia
|
| Ferrari
|
27
|
 Gilles Villeneuve, Kanada
|
 Patrick Tambay, Frankrike
|
| 28
|
Didier Pironi, Frankrike
|
 Mario Andretti, USA
|
| Fittipaldi-Ford
|
20
|
Chico Serra, Brasilien
|
| Ligier-Matra
|
25
|
Eddie Cheever, USA
|
| 26
|
Jacques Laffite, Frankrike
|
| Lotus-Ford
|
11
|
Elio de Angelis, Italien
|
| 12
|
Nigel Mansell, Storbritannien
|
| Roberto Moreno, Brasilien
|
| Geoff Lees, Storbritannien
|
| March-Ford
|
17
|
Jochen Mass, Tyskland
|
| Rupert Keegan, Storbritannien
|
| 18
|
Raul Boesel, Brasilien
|
| 19
|
 Emilio de Villota, Spanien
|
| McLaren-Ford
|
7
|
John Watson, Storbritannien
|
| 8
|
 Niki Lauda, Österrike
|
| Osella-Ford
|
31
|
Jean-Pierre Jarier, Frankrike
|
| 32
|
Riccardo Paletti, Italien[1]
|
| Renault
|
15
|
Alain Prost, Frankrike
|
| 16
|
René Arnoux, Frankrike
|
| Theodore-Ford
|
33
|
Derek Daly, Storbritannien
|
 Jan Lammers, Nederländerna
|
| Geoff Lees, Storbritannien
|
 Tommy Byrne, Irland
|
| Toleman-Hart
|
35
|
Derek Warwick, Storbritannien
|
| 36
|
Teo Fabi, Italien
|
| Tyrrell-Ford
|
3
|
Michele Alboreto, Italien
|
| 4
|
 Tommy Borgudd, Sverige
|
| Brian Henton, Storbritannien
|
| Williams-Ford
|
5
|
 Carlos Reutemann, Argentina
|
| Mario Andretti, USA
|
| Derek Daly, Storbritannien
|
| 6
|
 Keke Rosberg, Finland
|
.svg){kind=small}
.svg){kind=small}
Keke Rosberg
Didier Pironi
.svg){kind=small}
John Watson
Niki Lauda
Michele Alboreto
Nelson Piquet
Eddie Cheever
Gilles Villeneuve
Carlos Reutemann
Marc Surer
Manfred Winkelhock
Eliseo Salazar
.svg){kind=small}
Theodore-Ford
Wikimedia Commons har media som rör Formel 1-VM 1982.