Thandika Mkandawire

Thandika Mkandawire
	Thandika Mkandawire
Född	10 oktober 1940
Död	27 mars 2020 (79 år); Stockholm
Medborgare i	Malawi
Utbildad vid	Ohio State University
Sysselsättning	Nationalekonom
Arbetsgivare	London School of Economics and Political Science
Utmärkelser
	Distinguished Africanist Award (1996)
	Redigera Wikidata

Thandika Mkandawire, född den 10 oktober 1940 i Gwanda, Sydrhodesia, död 27 mars 2020 i Stockholm, var en malawisk-svensk nationalekonom. I sin forskning fokuserade han på ekonomisk utveckling och socialpolitik.

Mkandawire växte upp i Sydrhodesia och från 1953 i Nyasaland i Centralafrikanska federationen, där han studerade vid Zomba Catholic Secondary School.^[4] Som ung journalist engagerade han sig i självständighetsrörelsen, men tvingades 1965 gå i exil i samband med att Malawis förste president Kamuzu Banda gjorde landet till en enpartistat. Mkandawire fick då politisk asyl i Sverige och blev senare svensk medborgare.^[5]

Mkandawire tog grundexamen och mastersexamen i ekonomi vid Ohio State University i USA och läste sedan vidare vid Stockholms universitet.^[6]

Han arbetade vid Stockholms universitet och University of Zimbabwe.^[6] Han var 1978 en av grundarna till den Dakar-baserade panafrikanska organisationen Council for the Development of Social Science Research in Africa (CODESRIA), och dess chef åren 1985–1996.^[5] Åren 1996–2006 var han chef för FN:s forskningsinstitut för social utveckling (UNRISD). Som professor satt han från 2010 i styrelsen för African Development vid London School of Economics och Political Science.

Mkandawire avled i mars 2020 av komplikationer orsakade av Covid-19 efter en stroke i januari samma år.^[7]^[6]

Utmärkelser i urval

Thandika Mkandawire utsågs 2011 till hedersdoktor vid Helsingfors universitet,^[8] University of Ghana, York University, Canada, och Rhodes, Sydafrika.^[9]^[10] Under år 2009 innehade han Olof Palmes gästprofessur för fred vid Institutet för framtidsstudier.^[11]

Publikationer i urval

Mkandawire, P. Thandika (1976) (på engelska). WEP research: a critical review. SAREC report, 0348-2626 ; 1976:1. Stockholm: Swedish agency for research coop. with developing countries [Beredningen för u-landsforskning] (SAREC. Libris 295086
Mkandawire, P. Thandika; Soludo Charles Chukwuma (1999) (på engelska). Our continent, our future: African perspectives on structural adjustment. Trenton, NJ: Africa World Press. Libris 6170054. ISBN 0-86543-704-1
Mkandawire, Thandika ed. 2004 (på eng). Social Policy in a Development Context. Basingstoke: Palgrave Macmillan.
Mkandawire P. Thandika, red (2005) (på engelska). African intellectuals: rethinking politics, language, gender and development. Africa in the New Millennium. Dakar: Codesria in association with Zed Books. Libris 9795626. ISBN 2869781458
Mkandawire, Thandika, 2011 (på eng). "Institutional Monocropping and Monotasking in Africa," i Good Growth and Governance in Africa: Rethinking Development Strategies Akbar Noman, Kwesi Botchwey, Howard Stein, and Joseph E. Stiglitz. ISBN 9780199698561
Mkandawire, P. Thandika (2015) (på engelska). Africa: beyond recovery. Legon, Accra, Ghana: University of Ghana. Libris 18438188. ISBN 978-9988-8602-0-2

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Thandika Mkandawire, 3 april 2020.

Noter

^ Virtual International Authority File, OCLC, VIAF-ID: 12357457, läst: 25 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.nyasatimes.com .^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, Internet Archive .^{[källa från Wikidata]}
^ ”An awakening giant” (på engelska). The Economist. https://www.economist.com/middle-east-and-africa/2014/02/08/an-awakening-giant. Läst 3 april 2020.
^ [a b] Ibbo Mandaza (2 april 2020). ”Thandika Mkandawire : an intellectual giant and incorrigible Pan-African” (på engelska). The Africa Report. https://www.theafricareport.com/25501/thandika-mkandawire-an-intellectual-giant-and-incorrigible-pan-african/. Läst 3 april 2020.
^ [a b c] ”Thandika Mkandawire dies: Tributes pour on accomplished Malawian scholar” (på engelska). Nyasa Times. 27 mars 2020. https://www.nyasatimes.com/thandika-mkandawire-dies-tributes-pour-on-accomplished-malawi-scholar/. Läst 3 april 2020.
^ ”Farewell Thandika - Africa’s Shining Intellectual Light” (på engelska). Politico SL. http://politicosl.com/articles/farewell-thandika-africa%E2%80%99s-shining-intellectual-light. Läst 15 april 2020.
^ ”Under promotionen vid statsvetenskapliga fakulteten firar vi nya och gamla opinionsbildare - bland andra promoveras Paavo Lipponen och Vappu Taipale till hedersdoktorer”. Helsingfors universitet. 30 mars 2011. https://www.sttinfo.fi/tiedote/under-promotionen-vid-statsvetenskapliga-fakulteten-firar-vi-nya-och-gamla-opinionsbildare---bland-andra-promoveras-paavo-lipponen-och-vappu-taipale-till-hedersdoktorer?publisherId=3747&releaseId=47925. Läst 3 april 2020.
^ ”Honorary degree recipient Thandika Mkandawire tells grads to speak truth to power” (på engelska). York University, Canada. 17 oktober 2018. https://yfile.news.yorku.ca/2018/10/17/honorary-degree-recipient-thandika-mkandawire-tells-grads-to-speak-truth-to-power/. Läst 3 april 2020.
^ ”Thandika Mkandawire, 1940 – 2020” (på engelska). Nordic Africa Institute. 31 mars 2020. https://nai.uu.se/news-and-events/news/2020-03-31-thandika-mkandawire-in-memoriam.html. Läst 3 april 2020.
^ ”Olof Palmes gästprofessur 2009, innehavare, professor Thandika Mkandawire.”. Vetenskapsrådet. https://www.swecris.se/betasearch/details/project/200906575VR. Läst 3 april 2020.

[5797003dcfc138e24e3e380e9cd54f8a6c9ed15f-1] Virtual International Authority File, OCLC, VIAF-ID: 12357457, läst: 25 maj 2018.^{[källa från Wikidata]}

[c549fbfea61d80573e876ff352c38467c674a1f0-2] äs online, www.nyasatimes.com .^{[källa från Wikidata]}

[16ce70dfb6e5c0f60d730d0708460855fb970e63-3] äs online, Internet Archive .^{[källa från Wikidata]}

[4] ”An awakening giant” (på engelska). The Economist. https://www.economist.com/middle-east-and-africa/2014/02/08/an-awakening-giant. Läst 3 april 2020.

[:1-5] [a b] Ibbo Mandaza (2 april 2020). ”Thandika Mkandawire : an intellectual giant and incorrigible Pan-African” (på engelska). The Africa Report. https://www.theafricareport.com/25501/thandika-mkandawire-an-intellectual-giant-and-incorrigible-pan-african/. Läst 3 april 2020.

[:0-6] [a b c] ”Thandika Mkandawire dies: Tributes pour on accomplished Malawian scholar” (på engelska). Nyasa Times. 27 mars 2020. https://www.nyasatimes.com/thandika-mkandawire-dies-tributes-pour-on-accomplished-malawi-scholar/. Läst 3 april 2020.

[7] ”Farewell Thandika - Africa’s Shining Intellectual Light” (på engelska). Politico SL. http://politicosl.com/articles/farewell-thandika-africa%E2%80%99s-shining-intellectual-light. Läst 15 april 2020.

[8] ”Under promotionen vid statsvetenskapliga fakulteten firar vi nya och gamla opinionsbildare - bland andra promoveras Paavo Lipponen och Vappu Taipale till hedersdoktorer”. Helsingfors universitet. 30 mars 2011. https://www.sttinfo.fi/tiedote/under-promotionen-vid-statsvetenskapliga-fakulteten-firar-vi-nya-och-gamla-opinionsbildare---bland-andra-promoveras-paavo-lipponen-och-vappu-taipale-till-hedersdoktorer?publisherId=3747&releaseId=47925. Läst 3 april 2020.

[9] ”Honorary degree recipient Thandika Mkandawire tells grads to speak truth to power” (på engelska). York University, Canada. 17 oktober 2018. https://yfile.news.yorku.ca/2018/10/17/honorary-degree-recipient-thandika-mkandawire-tells-grads-to-speak-truth-to-power/. Läst 3 april 2020.

[10] ”Thandika Mkandawire, 1940 – 2020” (på engelska). Nordic Africa Institute. 31 mars 2020. https://nai.uu.se/news-and-events/news/2020-03-31-thandika-mkandawire-in-memoriam.html. Läst 3 april 2020.

[11] ”Olof Palmes gästprofessur 2009, innehavare, professor Thandika Mkandawire.”. Vetenskapsrådet. https://www.swecris.se/betasearch/details/project/200906575VR. Läst 3 april 2020.

[1]