Hoppa till innehållet

William Lipscomb

Från Wikipedia
William Lipscomb Nobelpristagare i kemi 1960
Född9 december 1919[1][2][3]
Cleveland[4], USA
Död14 april 2011[5][1][2] (91 år)
Cambridge[6], USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidCalifornia Institute of Technology
University of Kentucky
SysselsättningKemist[7], universitetslärare
ArbetsgivareHarvard University[6]
University of Minnesota
Utmärkelser
Guggenheimstipendiet (1954)[8]
Centenary Prize från Royal Society of Chemistry (1971)
Peter Debye Award (1973)[9]
Nobelpriset i kemi (1976)[10][11]
Remsen Award (1976)[12]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Redigera Wikidata

William Nunn Lipscomb, Jr., född 9 december 1919 i Cleveland, Ohio,[13] död 14 april 2011 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk kemist, som arbetade inom kärnmagnetisk resonans, teoretisk kemi, borkemi och biokemi. År 1976 tilldelades han Nobelpriset i kemi.

Lipscomb flyttade 1920 med sin familj till Lexington, Kentucky,[14] och han bodde där tills han tog sin kandidatexamen i kemi vid University of Kentucky 1941. Han fortsatte med att 1946 avlägga sin doktorsexamen i kemi vid California Institute of Technology (Caltech).

Från 1946 till 1959 undervisade han vid University of Minnesota. Från 1959 till 1990 var han professor i kemi vid Harvard University, där han var professor emeritus från 1990.

Lipscomb var gift med den tidigare Mary Adele Sargent från 1944 till 1983.[15] De fick tre barn, varav ett bara levde några timmar. Han gifte sig med Jean Evans 1983.[16] De hade en adoptivdotter.

Lipscomb bodde i Cambridge, Massachusetts fram till sin död 2011 i lunginflammation.[17]

Vetenskapligt arbete

[redigera | redigera wikitext]

Lipscomb arbetade inom tre huvudområden, kärnmagnetisk resonans och det kemiska skiftet, borkemi och den kemiska bindningens natur och stora biokemiska molekyler. Dessa områden överlappar varandra i tid och delar några vetenskapliga tekniker. I åtminstone de två första av dessa områden gav Lipscomb sig själv en stor utmaning som sannolikt skulle misslyckas och planerade sedan en inriktning med mellanliggande mål.

Lipscomb undersökte karbaonerna, C2B10H12, och platserna för elektrofil attack på dessa föreningar,[18] med användning av kärnmagnetisk resonansspektroskopi (NMR). Detta arbete ledde till Lipscombs publicering av en omfattande teori om kemiska skift.[19] Beräkningarna gav de första exakta värdena för konstanterna som beskriver beteendet hos flera typer av molekyler i magnetiska eller elektriska fält.[20]

Mycket av detta arbete sammanfattas i en bok av Gareth Eaton och William Lipscomb, NMR Studies of Boron Hydrides and Related Compounds,[21] en av Lipscombs två böcker.

På område borkemi avsåg Lipscomb ursprungligen att genomföra ett mer ambitiöst projekt, genom att i slutet av 1940-talet spendera några år på att förstå boranerna för att sedan klarlägga en systematisk valensbeskrivning av det stora antalet elektronsvaga intermetalliska föreningar. Han gjorde en del små framsteg, men istället kom området borkemi att växa enormt, och en systematisk förståelse av en del av dess komplexitet hade nu börjat komma i dagen.[22] Exempel på dessa intermetalliska föreningar är KHg13 och Cu5Zn7. Av kanske 24 000 av sådana föreningar är strukturerna på endast 4 000 kända (2005) och strukturer för de andra är svåra att förutsäga, eftersom den kemiska bindningens natur inte är tillräckligt klarlagd. Denna studie var inte framgångsrik, delvis för att beräkningstiden som krävdes för intermetalliska föreningar var utom räckhåll på 1960-talet, men mellanliggande mål som involverade borbindning uppnåddes och var tillräckligt för att belönas med ett Nobelpris.

Nobelpriset i kemi 1976 tilldelades Lipscomb "för hans studier om strukturen hos boraner som belyser problem med kemisk bindning".[23] På ett sätt var detta arbetet med den kemiska bindningens natur en fortsättning på det som hans doktorandrådgivare vid California Institute of Technology, Linus Pauling, 1954 tilldelats Nobelpriset i kemi för med motiveringen "för hans forskning om den kemiska bindningens natur och dess tillämpning på belysandet av strukturen hos komplexa ämnen."[24]

Utmärkelser och hedersbetygelser

[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, William Lipscomb, 18 maj 2022.
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6sc6pkx, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 68428501, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/William-Lipscomb-Jrtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
  5. ^ William N. Lipscomb Jr., Nobel Prize-Winning Chemist, Dies at 91 (på engelska), The New York Times, 16 april 2011, läs online, läst: 13 mars 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
  7. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] Guggenheim fellow-ID: william-n-lipscomb.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b] läs online, www.acs.org .[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b] The Nobel Prize in Chemistry 1976, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 3 februari 2021.[källa från Wikidata]
  12. ^ [a b] läs online, acsmaryland.org .[källa från Wikidata]
  13. ^ Rifkin, Glenn (15 april 2011). ”William Lipscomb, Nobel Winner in Chemistry, Dies at 91”. https://www.nytimes.com/2011/04/16/us/16lipscomb.html?partner=rss&emc=rss. 
  14. ^ William Lipscomb hos Nobelstiftelsen (på engelska)
  15. ^ LorraineGilmer02  (View posts) (27 september 2007). ”obit fyi – Mary Adele Sargent Lipscomb, 1923 Ca. – 2007 NC – Sargent – Family History & Genealogy Message Board – Ancestry.com”. Boards.ancestry.com. http://boards.ancestry.com/surnames.sargent/1429/mb.ashx. Läst 1 februari 2012. 
  16. ^ Maugh II, Thomas H. (16 april 2011). ”OBITUARY: William N. Lipscomb dies at 91; won Nobel Prize in chemistry – Los Angeles Times”. Articles.latimes.com. https://articles.latimes.com/2011/apr/16/local/la-me-william-lipscomb-20110416. Läst 1 februari 2012. 
  17. ^ Kauffman, George B.; Adloff, Jean-Pierre (19 juli 2011). ”William Nunn Lipscomb Jr. (1919–2011), Nobel Laureate and Borane Chemistry Pioneer: An Obituary–Tribute”. The Chemical Educator 16: sid. 195–201. http://www.nesacs.org/Noticeboard/2011/LIPSCOMB_CHEM_EDUCATOR(JUL2011).pdf. Läst 16 augusti 2011. 
  18. ^ Potenza, J. A.; Lipscomb, W. N.; Vickers, G. D.; Schroeder, H. (1966). ”Order of Electrophilic Substitution in 1,2 Dicarbaclovododecaborane(12) and Nuclear Magnetic Resonance Assignment”. J. Am. Chem. Soc. 88 (3): sid. 628–629. doi:10.1021/ja00955a059. 
  19. ^ Lipscomb WN, The chemical shift and other second-order magnetic and electric properties of small molecules. Advances in Nuclear Magnetic Resonance. Edited by J. Waugh, Vol. 2 (Academic Press, 1966), pp. 137-176
  20. ^ Hutchinson Dictionary of Scientific Biography, Lipscomb, William Nunn (1919-) (5 paragraphs) © RM, 2011, all rights reserved, as published under license in AccessScience, The McGraw-Hill Encyclopedia of Science & Technology Online, © The McGraw-Hill Companies, 2000–2008. Helicon Publishing is a division of RM. To see this biography (1) Go to accessscience.com (2) Search for Lipscomb (3) at right Click on "Lipscomb, William Nunn (1919- ). (4) If no institutional access is available, then at right click on Purchase Now (price in 2011 is about $30 US including tax for 24 hours). (5) Log in (6) Repeat steps 2 and 3.to see Lipscomb's biography.
  21. ^ Eaton GR, Lipscomb, WN. 1969. NMR Studies of Boron Hydrides and Related Compounds. W. A. Benjamin, Inc.
  22. ^ Lipscomb WN. 1977. The Boranes and Their Relatives. in Les Prix Nobel en 1976. Imprimerie Royal PA Norstedt & Soner, Stockholm. 110-131.[1][2] Quote in next to last paragraph, which is omitted in Science version of the paper.
  23. ^ ”The Nobel Prize in Chemistry 1976”. Nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/1976/. Läst 1 februari 2012. 
  24. ^ ”The Nobel Prize in Chemistry 1954”. Nobelprize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/chemistry/1954/. Läst 1 februari 2012. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]