Nobelpriset i fysik

Nobelpriset i fysik är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente. Alfred Nobel specificerade att ett av prisen skulle gå till den som under det gångna året "inom fysikens område har gjort den viktigaste upptäckt eller uppfinning".^[1]

Nobelpriset i fysik
Medaljen för nobelpriset i kemi. Medaljen för fysikpriset är identisk med denna medalj.
Beskrivning	Vetenskapspris
Utdelare	Kungliga Vetenskapsakademien
Plats	Stockholm
Land	Sverige
Första utdelning	1901
Återkommande	Årligen
Tidpunkt	10 december

Pristagarna utses i början av oktober varje år av den svenska Kungliga Vetenskapsakademien, och priset delas normalt ut 10 december i konserthuset i Stockholm då pristagarna får motta priset ur konungens hand. Priset har delats ut 118 gånger sedan 1901. Vid sex tillfällen har inget fysikpris delats ut: 1916, 1931, 1934, 1940, 1941 och 1942. Vid 47 tillfällen har priset delats ut till en pristagare, 33 priser har priset delats mellan två pristagare och vid 38 tillfällen har tre mottagare fått dela på priset.^[2]

Bland de 226 personer som fram till och med 2024 har mottagit Nobelpriset i fysik har fem varit kvinnor. Den senaste är Anne L'Huillier som 2023 fick Nobelpriset ”för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”. Den yngsta pristagaren är Lawrence Bragg som var 25 år när han 1915 tilldelades priset tillsammans med sin far för upptäckten av röntgenkristallografi och Braggs lag. Den äldsta pristagaren är Arthur Ashkin som var 96 år när han 2018 tilldelades priset för sin uppfinning av optiska pincetter och deras tillämpning på biologiska system. John Bardeen är den enda som har tilldelats priset två gånger, 1957 och 1972.^[2]