Vitalij Ginzburg
rysk astronom och fysiker
Vitalij Lazarevitj Ginzburg (ryska: Виталий Лазаревич Гинзбург), född 4 oktober (enl. n.s.) 1916 i Moskva, död 8 november 2009 i Moskva, var en rysk nobelpristagare i fysik år 2003. Kungliga Vetenskapsakademins motivering för priset var "för banbrytande insatser inom teorin för supraledare och supravätskor".[19] Han delade prissumman med rysk-amerikanen Alexei A. Abrikosov och engelsk-amerikanen Anthony J. Leggett.
Vitalij Ginzburg  | |
 | |
| Född | 4 oktober 1916[1][2] Moskva[3][4][5] |
|---|---|
| Död | 8 november 2009[6][7][8] (93 år) Moskva[4][9][1] |
| Begravd | Novodevitjekyrkogården[2] |
| Medborgare i | Sovjetunionen och Ryssland[10][11][12] |
| Utbildad vid | Moskvauniversitetets fysikfakultet Moskvauniversitetet[13]  |
| Sysselsättning | Fysiker[14][15], universitetslärare, forskare[16][17][18], uppfinnare, teoretisk fysiker |
| Arbetsgivare | Lebedevinstitutet för fysik |
| Politiskt parti | |
| Sovjetunionens kommunistiska parti | |
| Gift med | Olga Ginzburg Nina Jermakova Ginzburg |
| Utmärkelser | |
| Nobelpriset i fysik, 2003 Se lista | |
| Redigera Wikidata | |
Ginzburg tog doktorsexamen i fysik 1940 vid universitetet i Moskva. Han var tidigare chef för teorigruppen på P.N. Lebedevinstitutet för fysik i Moskva.
Ginzburg utvecklade under 1950-talet teorier för så kallade typ-I-supraledare som senare vidareutvecklats av Abrikosov för att även förklara andra typer av supraledare. Teorierna har haft stor betydelse för utvecklingen av nya material som kan göras supraledande vid allt högre temperaturer och starkare magnetfält. Han ansågs också, tillsammans med Andrej Sacharov, som den sovjetiska vätebombens fader. Ginzburg tilldelades Wolfpriset i fysik 1994/1995 för sitt bidrag till teorin om supraledning och teorin om högenergiprocesser i astrofysik.
Ginzburg föddes i en judisk familj, men var uttalad ateist. Ginzburg avled den 8 november 2009.[20]
Utmärkelser
redigera- Asteroiden 8132 Vitginzburg är uppkallad efter honom.[21]
- Medalj till minne av Moskvas 800-årsjubileum, 1948
- Statliga Stalinpriset, 1953
- Jubileumsmedalj ”För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse”, 1970
- Utländsk ledamot av Royal Society, 25 juni 1987[22]
- Royal Astronomical Societys guldmedalj, 1991
- Lomonosov-guldmedaljen, 1995[23]
- Wolfpriset i fysik, 1995[24]
- Ryska fäderneslandets förtjänstorden av 3:e graden, 3 oktober 1996[25]
- Dwight Nicholson Medal for Outreach, 1998[26]
- UNESCO Niels Bohr-medaljen, 1998
- Nobelpriset i fysik, med Alexej A. Abrikosov och Anthony J. Leggett, 2003[27][28]
- Medlem av American Physical Society, 2003[29]
- Ryska fäderneslandets förtjänstorden av första graden, 4 oktober 2006[30]
- Arbetets Röda Fanas orden
- Humboldtpriset
- Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945”
- Hedersmärke-orden
- Leninorden
- Leninpriset
Källor
redigera- ^ [a b] Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, Stora ryska encyklopedin-ID: 5149815, läs online och läs online, läst: 14 oktober 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Find a Grave, läs online, läst: 24 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Гинзбург Виталий Лазаревич”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Vitalij Ginzburg, On the theory of superconductivity, vol. 2, 6, Il nuovo cimento giornale di fisica, december 1955, s. 1234-1250, 10.1007/BF02731579, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Nobel-winning Russian physicist dies at 93 (på engelska), Dawn, 9 november 2009, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Week ending Saturday, November 14, 2009, Life In Legacy (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Vitaly-Ginzburgtopic/Britannica-Online, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 44118058, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Vitaly Ginzburg (på engelska), The Daily Telegraph, 11 november 2009, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, The Guardian .[källa från Wikidata]
- ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
- ^ Once upon a time, in the Soviet Union …, vol. 43, 4, Contemporary Physics, juli 2002, s. 301-302, 10.1080/00107510210122495, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ On the Flexoelectric Effects in Solid Dielectrics: Theories and Applications, vol. 354, 1, Ferroelectrics, 3 augusti 2007, s. 238-245, 10.1080/00150190701455005, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Scientist Vitaly Ginzburg, who helped make Soviet H-bomb, dies at 93 (på engelska), Haaretz, 9 november 2009, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Nobel winner, Soviet H-bomb scientist Vitaly Ginzburg dies (på engelska), Times of Malta, 10 november 2009, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Soviet H-bomb scientist Ginzburg dies (på engelska), Reuters.com, 9 november 2009, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Vitaly L Ginzburg”. Kungl. Vetenskapsakademin. Arkiverad från originalet den 10 november 2018. https://web.archive.org/web/20181110160247/https://www.kva.se/sv/priser/pristagare/vitaly-l-ginzburg-2. Läst 10 november 2018.
- ^ Dödsannons (ryska)
- ^ ”Minor Planet Center 8132 Vitginzburg” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=8132. Läst 24 oktober 2020.
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 137, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Большая золотая медаль РАН имени М.В.Ломоносова, Rysslands Vetenskapsakademi, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, wolffund.org.il .[källa från Wikidata]
- ^ О награждении орденом "За заслуги перед Отечеством" III степени Гинзбурга В.Л. (på ryska), 3 oktober 1996, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.aps.org , läst: 18 februari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ The Nobel Prize in Physics 2003 (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 5 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 5 maj 2020.[källa från Wikidata]
- ^ APS Fellow Archive (på engelska), American Physical Society, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ О награждении орденом "За заслуги перед Отечеством" I степени Гинзбурга В.Л. (på ryska), 4 oktober 2006, läs online.[källa från Wikidata]