Kristian VI av Danmark
| Kristian VI | |
|---|---|
| |
| Kung Kristian VI, porträtterad av Johann Salomon Wahl, 1740-tal | |
| Regeringstid | 12 oktober 1730–6 augusti 1746 (15 år och 298 dagar) |
| Kröning | 6 juni 1731 Frederiksborgs slottskyrka, Hillerød[a] |
| Företrädare | Fredrik IV |
| Efterträdare | Fredrik V |
| Valspråk | För Gud och folket (latin: Deo et populo) |
| Regeringstid | 12 oktober 1730–6 augusti 1746 (15 år och 298 dagar) |
| Företrädare | Fredrik IV |
| Efterträdare | Fredrik V |
| Gemål | Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach |
| Barn | Fredrik V Louise Louise |
| Ätt | Oldenburgska ätten |
| Far | Fredrik IV |
| Mor | Louise av Mecklenburg-Güstrow |
| Född | 30 november 1699 Köpenhamns slott, Köpenhamn, Danmark |
| Död | 6 augusti 1746 (46 år och 249 dagar) Hirschholms slott, Hørsholm, Danmark |
| Begravd | Roskilde domkyrka, Roskilde, Danmark |
.svg)
| |
| |
Kristian VI (danska: Christian 6.), född 30 november 1699 på Köpenhamns slott i Köpenhamn,[2] död 6 augusti 1746 på Hirschholms slott i Hørsholm, var kung av Danmark och Norge från 1730 till sin död. Han var son till kung Fredrik IV av Danmark och dennes gemål Louise av Mecklenburg-Güstrow.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Uppväxt
[redigera | redigera wikitext]Kristian fick en helt tysk uppfostran, präglad av djup religiositet. Det faktum att fadern begick bigami genom sitt äktenskap till vänster hand med Anna Sophie Reventlow fick Kristian att ta avstånd från sin far, och han kom att avsky sin styvmor.
Äktenskap
[redigera | redigera wikitext]Han fick tillstånd av sin far att själv finna en hustru. På en resa genom Europa, i sällskap med pagen Ulrik Adolf Holstein, fann Kristian den tyska prinsessan Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach, som då var i tjänst som hovdam hos den sachsisk-polska drottningen Christiane Eberhardine av Brandenburg-Bayreuth på slottet i Pretzsch i Sachsen. Sofia Magdalena tillhörde en yngre sidogren av det regerande furstehuset i det lilla markgrevskapet Brandenburg-Bayreuth och ansågs inte vara ett gott parti för Danmark. Men Kristian föll för prinsessans djupa religiositet, då han kunde känna igen sig i henne på det viset. Den 7 augusti 1721 blev han som kronprins gift med Sofia Magdalena.
Regent
[redigera | redigera wikitext]Efter faderns död 1730 tillträdde Kristian regeringen och blev rikets enväldige konung. Bland det första han gjorde var att upphäva faderns testamente och frånta den illa omtyckta styvmodern Anna Sophie Reventlow en stor del av den förmögenhet hon skulle ha ärvt. Han förvisade henne därefter till hennes familjehem Clausholm.
Kristian VI syntes allvarligt ha inriktat sig på att bli en duglig kung. Att detta trots hans ambition och klara förstånd inte lyckades, brukar tillskrivas hans bristande självtillit och skygga, tillknäppta och misstänksamma väsen, som gjorde honom främmande för sin omgivning och oåtkomlig för folkets bredare lager. Till hela sin läggning var han fredsälskande och konservativ, tog varken utåt eller inåt initiativ, och hans regering har uppfattats som färglös.[3]
Byggnadsverksamhet kom dock att intressera honom, och betydande summor lades på Christiansborgs slott, Hirschholms slott och en rad andra byggnadsprojekt, det förstnämnda uppkallat efter kungen.[3]
Han stod under stort inflytande av sin pietistiske hovpredikant Bluhme.
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]
Christians kirke i Köpenhamn är uppkallad efter Kristian VI, liksom gymnasiet Christianeum i Hamburg, samt fortet Christiansværn i huvudorten Christiansted i Danska Västindien.
Barn
[redigera | redigera wikitext]- Fredrik V (1723–1766), kung av Danmark och Norge 1746–1766, gift första gången med Louise av Storbritannien och andra gången med Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel
- Louise (1724–1724)
- Louise (1726–1756), gift med hertig Ernst Fredrik III av Sachsen-Hildburghausen
Anfäder
[redigera | redigera wikitext]
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- ^ Under det danska enväldets tid (1660–1848) blev regenterna formellt inte krönta, utan bara smörjade (danska: salvede) av kyrkan, eftersom de ansågs ha fått sin makt av Gud och ingen människa hade rätt att placera kronan på deras huvuden. I dagligt tal kallades dock denna ceremonin också då för kröning.[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från danskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Monrad Møller, Anders (2012) (på danska). Enevældens kroninger. Syv salvinger - ceremoniellet, teksterne og musikken. Köpenhamn: Forlaget Falcon. sid. 7-8. ISBN 978-87-88802-29-0
- ^ ”Copenhagen den 30 Novemb.”. Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender: s. 8. 11 december 1699.
- ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 47
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||
|